Barnets rttigheter i Region Kronoberg Barnets rttigheter i

Barnets rättigheter i Region Kronoberg

Barnets rättigheter i Sverige • Barnkonventionen 1989 • Barnkonventionens artiklar är inklippt i svensk lag • Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 • Patientlagen (2014: 821) fr. o. m. 1 januari 2015

Barnets bästa Hela barnets utveckling Delaktighet Barnkonventionens grundkrav Information Icke-diskriminering Prioritering och ansvar

Barnets bästa (artikel 3) Barnets bästa Art. 3

Barnets bästa (artikel 3) • Barnets bästa ska vara vägledande och sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn

Barnets bästa (artikel 3) En faktisk rättighet: • En garanti för att få barnets bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra En grundläggande rättslig tolkningsprincip: • Om det finns mer än en tolkning ska den som bäst tillgodoser barnets bästa ha företräde Ett tillvägagångssätt: • Det måste finnas en bedömningsprocess av konsekvenser för barnen i fråga

Barnets bästa (artikel 3) • Barnkonventionen - Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig vård och rehabilitering • Aktuell forskning - Evidensbaserad verksamhet och hälso- och sjukvård samt tandvård • Rådande praxis - Vad gör man inom landstingssverige och hur har det fungerat? • Beprövad erfarenhet - Vad har vi för egna erfarenheter som fungerat? • Barn och unga - Hur har barn och unga upplevt det, vilka åsikter har de fört fram?

Delaktighet (artikel 12) Delaktighet Art. 12

Delaktighet (artikel 12) • Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla i frågor som berör dem • Deras åsikter ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad

Utifrån ålder och mognad • Hälso- och sjukvårdspersonalen har, tillsammans med vårdnadshavarna, ett ansvar för att utreda barnets inställning. • Inte aktuellt när patienten är ett spädbarn. • Mycket små barn kan dock ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge även dessa barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. • När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som har bestämmanderätten.

Utifrån ålder och mognad • Om barnet fyllt 15 år och är i stånd att göra en rimlig bedömning av samtyckets innebörd och verkan, räcker det inte med enbart vårdnadshavarens samtycke. • Även om barnet själv kan samtycka kan barnet vara i behov av råd och stöd i större utsträckning än en vuxen patient. • Vårdnadshavarens möjlighet att ge barnet rätt att själv bestämma bör inte få leda till: • att vårdnadshavaren övervältrar sitt ansvar som beslutsfattare på barnet • att det för barnets trygghet är väsentligt att inte tvingas fatta beslut som han eller hon inte känner sig mogen för

Utifrån ålder och mognad • Även om barnet är moget nog att själv fatta beslut om vård/ behandling bör vi sträva efter att involvera vårdnadshavare • om det är förenligt med barnets bästa och om inte barnet motsätter sig det • Vårdnadshavarna har även fortsättningsvis ett lagstadgat ansvar för barnet tills det är 18 år

Utifrån ålder och mognad • Barn avgör inte på egen hand om de är tillräckligt mogna att fatta beslut • Den som är ansvarig för vården bedömer när barnet kan delta i beslut kring vården

Barns åsikter i vården • Hur barnet vill ta medicin (tablett, stolpiller, flytande) • I vilket finger eller arm sticket ska göras • Om barnet vill ha bedövningssalva på huden före ett stick eller bedövning vid tandvård • Om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

Äldre barns åsikter i vården • Bestämmer själva om de vill lämna ut uppgifter om sitt hälsotillstånd och till vem • Gäller inte uppgifter som behövs för utredning inom socialtjänsten eller en brottsutredning • Har rätt att spärra journaluppgifter för andra vårdenheter eller vårdgivare • T. ex. om den unge besökt en ungdomsmottagning

Barn kan inte bestämma om: • Allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap • T. ex. om en operation, behandling eller undersökning ska göras eller inte • Barn kan ofta vara med och påverka delar av dessa vårdinsatser

Diskussionsfråga • Hur tänker vi kring barns och ungas delaktighet?

Icke-diskriminering (artikel 2) Ickediskriminering Art. 2

Icke-diskriminering (artikel 2) • Alla barn har rätt till alla rättigheter • Inget barn får diskrimineras på någon grund • Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar • Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor

Icke-diskriminering (artikel 2) Oavsett barnets, förälders eller vårdnadshavares: • Hudfärg • Kön • Sexuell läggning, sexuell identitet • Språk • Religion • Politisk eller annan åskådning • Nationella, etniska eller sociala ursprung • Funktionsnedsättning • Bostadsort och socioekonomiska status

Prioriteringar och ansvar (artikel 4) riter Prio ing & ar Ansv Art. 4

Prioriteringar och ansvar (artikel 4) Personligt yrkesansvar att: • prioritera • respektera • skydda • säkerställa barnets rättigheter i verksamheten • Ett krav – inte frivilligt • Stöd från ledning och chefer

Information och kunskap (artikel 42) mati Infor on 2 Art. 4

Information och kunskap • Barnkonventionen ska kunna omsättas i praktiken av alla som arbetar med och för barn (artikel 42) • Barnet har rätt till information som rör barnets välfärd, fysiska och psykiska hälsa (artikel 17) • Information ska vara anpassad för barnets ålder och särskilda behov

Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om: • • sitt hälsotillstånd metoder för undersökning, vård och behandling hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning vid vilken tidpunkt vård kan förväntas det förväntade vård- och behandlingsförloppet väsentliga risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 3 -5 § När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta 6 § Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar

Information till barn och vårdnadshavare Patientlag (2014: 821) 3 kap. Information 7 § Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det

Patientlagen om information • Uppgift om den information som lämnats till patientens vårdnadshavare och övriga närstående ska dokumenteras i patientjournalen • Principen om barnets bästa ska ge vägledning när information ges till barnet

Barn som närstående • Barnet har rätt till information, råd och stöd om föräldern eller annan närstående: • har psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning • har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada • har missbruksproblem • oväntat avlider (HSL 1/1 2010)

Rätt till utveckling (artikel 6) Hela barnets utveckling Art. 6

Rätt till utveckling (artikel 6) • Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas • Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar • Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling

Helhetssyn (artikel 6) • Barnets rätt till utveckling kräver att vi ser till barnets hela livssituation • Helhetssyn kan kräva samarbete över organisations -, förvaltnings- och verksamhetsgränser

Barnkonventionen Sociala rättigheter Skydd mot våld och övergrepp Rätt till sin identitet Rätten att utvecklas som person Rättigheter i familjen

Sociala rättigheter

Rätt till hälsa och sjukvård (art. 24) • Varje barn har rätt till bästa möjliga hälsa utifrån sina specifika förutsättningar • Varje barn har rätt till likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård, tandvård och rehabilitering

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa Rätten till bästa uppnåeliga hälsa inkluderar: • näringsrik och tillräcklig mat för barnets utveckling, inklusive amning (artikel 6 och 24) • goda levnadsvillkor, dvs. mat, boende och kläder (artikel 26) • skydd från skadliga levnadsvanor som alkohol, tobak och droger (artikel 33) • rätt till information som är bra för barnets utveckling (artikel 17) • utgår från grundprinciperna: barnets bästa (artikel 3), icke-diskriminering (artikel 2), goda förutsättningar för barnets liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och delaktighet (artikel 12)

Psykisk hälsa • Barnkonventionen förespråkar en holistisk syn på psykisk och fysisk hälsa och ohälsa • Barn med psykisk ohälsa har rätt att få den behandling och rehabilitering de behöver för att åtnjuta rätten till bästa uppnåeliga hälsa • I så stor utsträckning som möjligt bör barn få behandling och vård i barnets lokalsamhälle • Alla beslut som rör vård och omhändertagande inom psykiatrisk vård ska fattas i enlighet med principen om barnets bästa (artikel 3) • FN: s Barnrättskommitté är oroad över den höga andelen av barn med psykisk ohälsa, samt varnar för den höga diagnostiseringen av neuropsykiatriska tillstånd!

Barnets rätt i vården • Ha en förälder med sig om hon/han är inlagd på vårdavdelning/sjukhus • Syskon får komma på besök och om möjligt sova över, om barnet själv vill • I första hand vårdas på en barnavdelning • Få avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller försöka igen vid ett annat tillfälle

Äldre barn har i regel rätt att: • Få tala enskilt med vårdpersonal • Söka vård på eget initiativ • Få hälsorådgivning • Utan att en förälder är med eller måste ta del av information, resultat eller behandling

Rehabilitering (art. 39) Barn som har utsatts för: • • vanvård utnyttjande eller övergrepp tortyr eller grym, förnedrande behandling väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning • I en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet

Barn med funktionsnedsättning (art. 23) • Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv • Vård och re/habilitering ska främja självförtroendet • Möjliggöra barnets aktiva deltagande i samhället • Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet

Rättigheter i familjen

Föräldrarollen (art. 5 och 18) • Föräldrar/vårdnadshavare är ansvariga för sitt barn • Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling, uppfostran och ekonomi • Föräldrars relation till varandra är inte relevant

Föräldrarollen (art. 5 och 18) • Föräldrar ska utgå från barnets bästa och ska ge barnet en bra och trygg uppväxt • Föräldrar ska inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling • Föräldrar ska få lämpligt stöd i sin föräldraroll

Uppfostran och gränssättning ska respektera barnets rättigheter (art. 19) • Man får inte använda fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt våld • Inga bestraffningar som förringar, förödmjukar, svärtar ned, skuldbelägger, hotar, skrämmer eller förlöjligar barnet

Vårdnadshavares rättigheter i vården • Bestämma om barnet ska vårdas eller inte. • Grundprincipen är att båda vårdnadshavare ska samtycka till vården, om det inte är en ensam vårdnadshavare. • Om vårdnadshavare inte är överens kan barnets egen åsikt bli avgörande, utifrån barnets ålder och mognad samt vad beslutet handlar om.

Vårdnadshavares rättigheter i vården • Få information om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella • Få information om vad som kan hända om man inte behandlar • Få komma med egna förslag och ha åsikter om vården • Vid allvarlig sjukdom/komplicerad vårdinsats har man rätt att få en andra bedömning av ytterligare en specialist

Vårdnadshavares rättigheter i vården • Avbryta en pågående behandling eller tacka nej till undersökningar eller mediciner • Slippa närvara eller hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling, man kan finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter. • Bestämma om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

Vårdnadshavares rättigheter i vården Om barnet vårdas på vårdavdelning eller sjukhus: • Få sova över hos barnet • Visning av vårdavdelning/sjukhus och förklaring av rutiner och riktlinjer • Få stöd att hjälpa till med vården av barnet

Vårdnadshavares rättigheter i vården • Få språk- eller hörseltolk • Bestämma om barnet ska delta i forskningsprojekt eller inte • Få en kopia av barnets journal • Om inte ett äldre barn har motsatt sig att journalkopior lämnas ut • I vissa speciella fall kan det finnas sekretess till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren

Vårdnadshavares rättigheter i vården • Vårdnadshavare har INTE rätt att: • Kräva behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården • Neka sitt barn livräddande behandling • Neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det annars skulle uppstå en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling • (LVU = socialnämnden övertar ansvaret under vården)

Vårdnadshavares rättigheter i vården • Vårdnadshavare har INTE rätt att: • Tacka nej till vård om barnet har en smittsjukdom och ska vårdas enligt smittskyddslagen • Information som personalen misstänker kommer att skada barnet om uppgiften lämnas ut • Föräldrar får inte spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare

Vårdnadshavarnas inflytande Barnkonventionen artikel 5: • Föräldrar (vårdnadshavare) är ansvariga för sitt barn. • De ska utgå från barnets bästa och se till barnets behov. • De ska bevaka sitt barns rättigheter i förhållande till ex. förskola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. • De ska ge lämplig ledning och råd till barnet i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. • Föräldrars stödjande roll minskar i takt med barnets ökade ålder och mognad.

Vårdnadshavarnas inflytande Patientlagen 5 kap. Delaktighet • 3 § Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Vårdnadshavarnas inflytande Föräldrabalken 6 kap. 11 §: • Vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter • Det är vårdnadshavarnas ansvar att barnets behov blir tillgodosedda • Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i de beslut som rör barnets personliga angelägenheter

Rätten att utvecklas som person

Rätt att uttrycka sig • Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd (art. 12) • Yttrande- och informationsfrihet (art. 13) • Tanke-, samvets- och religionsfrihet (art. 14) • Förenings- och mötesfrihet (art. 15) • Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll (art. 17) 57

Patientlagen om medinflytande och självbestämmelse • Ger barn ett medinflytande inom hälso- och sjukvården • Ger även de barn som har tillräcklig mognad rätt till självbestämmande inom hälso- och sjukvården • Barnet har rätt att motsätta sig, själva initiera och samtycka till en vårdåtgärd.

Barnets inställning till vård Patientlagen 4 kap. Samtycke 1 § Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 3 § När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Resonemang kring Patientlagen • Viktigt att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals i sin vård och behandling. • Viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska att kunna uttrycka sina åsikter. • Principen om barnets bästa är intimt förknippad med barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Diskussionsfråga • Hur tänker vi kring att ta reda på barnets inställning till vård?

Rätt till sin identitet

Rätt till sin identitet • Rätt att inte diskrimineras - rätt att respekteras (art. 2) • Rätt till eget namn och nationalitet (art. 7) • Rätt att behålla sin identitet (art. 8) • Barn som kommer till Sverige har samma rättigheter som svenska barn (art. 22) • Barn från minoriteter och ursprungsbefolkning har rätt till eget kulturliv, religion och språk (art. 30)

Skydd mot våld och övergrepp

Skydd mot övergrepp • Skydd mot alla former av vanvård, försumlig behandling, våld och övergrepp (art. 19) • Skydd mot skadligt barnarbete och ekonomiskt utnyttjande (art. 32) • Skydd mot narkotika (art. 33) • Skydd mot sexuellt utnyttjande (art. 34 ) • Förhindrande av handel med barn (art. 35) • Skydd mot annat utnyttjande (art. 36)

Skydd mot övergrepp (art. 19) • Skyldighet att ha stödjande insatser: • Förebyggande arbete • Hur identifierar vi barn som far illa? • Hur rapporterar vi misstanke om att barn far illa? • Vem remitterar vi barnet till för vård och stöd? • Vem undersöker barnet och spårsäkrar? • Hur och vem behandlar barn som far illa? • Hur och när gör vi uppföljning? • Kunskap om hur vi gör orosanmälan!

Region Kronoberg • Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa • Arbetsrutiner • Kompetensutveckling

Anmälningsplikten • • • Räcker med misstanke Ingen utredningsskyldighet Personligt ansvar/skyldighet/civilkurage Får rådgöra med kollegor Kan rådgöra med socialtjänsten (barnet anonymt) Chefen kan vara medanmälare Föräldrar läser anmälan – ibland möte Berätta föräldrar? Aldrig vid våld/sexuella övergrepp Upprepade anmälningar Återkoppling från socialnämnden

Diskussionsfråga • Vad är våra utmaningar när det gäller vår anmälningsplikt när vi misstänker att barn far illa?

Kontaktinformation Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg susann. sward@kronoberg. se 0709 -844 558