Barn och ungas hlsa Carin Oldin Barnhlsovrdsverlkare mars

Barn och ungas hälsa Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012

Barn i Sverige - 1/5 av befolkningen • Grundläggande hälsa och välfärd • Barns levnadsvanor - jämlikt? – Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa • Barnets rättigheter i familjen? – BO föräldrastödsmaterial • Barn och ungdomar från andra länder

Hur mår barnen i Sverige? Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011 • Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat • Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat • Barn med kronisk sjd och funktionshinder – slagna dubbelt så ofta • Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola – vanvård och försummelse • 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn

Hur mår de unga? Folkhälsoenkät Ung 2011 - grundskoleelever år 9 • Hälsa – Stress, irritation en gång/vecka 40 -60% – Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre • Skola – 1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan – Lunch i skolmatsal 61 -66% • Alkohol och tobak – Berusningsdruckit någon gång 26 -31 % – Erbjudna köpa narkotika 12 -16%

Kvinnohälsovård, Barnhälsovård och Skolhälsovård Förebyggande hälsa i ett nötskal!

Barnhälsovårdens mål Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Genom att: – Stödja föräldrar – Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk ohälsa hos barn – Upptäcka och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

Svensk barnhälsovård Hälsovinster/ Utmaningar • • • Barnadödlighet mycket låg Barnolycksfall minskat Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat Vaccinationstäckning >95% Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt ------- • Svårt att klara behovsinriktade insatser • Brister i föräldrastöd • Avsaknad av effektiv samverkan

Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård Barnkliniken BUP Barnhab Barntandvård Distriktsläkare Barndistriktsläkare MVC BVC Skolhälsovården Socialtjänst Förskola Skola Landsting Familjecentral Kommun + Kommun

Amning Enbart ammade barn födda 1964– 2009.

Andel ammade barn vid fyra månaders ålder per län, barn födda 2009

Föräldrastöd • Barnhälsovård – Slutna grupper från MVC-BVC – Föräldrar vill ha mötesplats • Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? 2008, ny utvärdering pågår – Grupper längre upp i åldrarna – Familjecentraler bra modell – Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från det friska – Riktade grupper vid problematik

Psykisk ohälsa Tvärprofessionella samverkansteam för blivande och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom. • Basnivå - Familjecentralssamverkan • Övergripande samverkansteam

Levnadsvanor • • Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Ohälsosamma matvanor Otillräcklig fysisk aktivitet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen 2011

Unga - Elevhälsa • Psykisk ohälsa - samverkan viktig • Hälsofrämjande arbete • • Vaccinationer Enklare sjukvårdsinsatser Riktade kontroller - syn, hörsel Ny skollag 2010: 800, 1 juli 2011

Barn och ungdomar från andra länder Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn. Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning. Syfte: 1. Bedöma om allvarlig ohälsa 2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar 3. Information till familjen.

Barnkonventionen Artikel 24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Kalmar Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

Barn och ungas hälsa - Kommande utmaningar • Jämlik vård? • Föräldrastöd • Psykisk ohälsa • Levnadsvanor Prioritera prevention? – KHV-BHV-SHV • Barnets rätt - barnets röst?

De nya överlevarna 12 mars 2012 Margaretha Stenmarker, överläkare

Neonatologi (Nyföddhetsvård) • I Europa 10 milj. överlevare (< v. 36) • I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v. 27) 1960 -talet – dödfödda 1970 -talets början - 95 % dödlighet 2000 -talets början – 95 % överlevnad

Neonatologi Hur kan vi förklara denna framgång ? • • • Avancerad övervakning Läkemedelsbehandling Assisterad andning Centraliserad vård Teamets inställning

Neonatologi Komplikationer och sjukdomsrisk ? • Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt • Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck, infarkt ? • Metabolt syndrom? • Undernäring – åldrandeprocessen? • Intellektuellt : - 50 % normalutvecklade - 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada

Neonatologi Sammanfattning • Antalet överlevande barn har ökat • Andelen komplikationer har inte minskat • Andelen barn med funktionshinder har inte ökat

Medfödda Missbildningar • Hjärtmissbildningar • Missbildningar i mag-tarmkanalen • Metabola sjukdomar

Hjärtmissbildningar • • • Antal: 750 - 1000 barn/år i Sverige Unga vuxna 25 000 – 30 000 Komplicerade 20 %, t. ex. enkammarhjärta Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar Majoriteten mår bra!

Magtarmkanalen Outvecklade organ • Matstrupen: 30 barn/år • Vuxna 200 -300 god livskvalitet • Komplikationer: Sväljfunktion (80 %) • Ändtarmen: 30 barn/år • Vuxna > 1000 livskvalitet(? ) • Komplikationer: Inkontinens (10 -85%)

Metabola sjukdomar Ämnesomsättningsrubbningar • Rubbningar i omsättning av små molekyler (aminosyror, fettsyror, kolhydrater) • Rubbningar i omsättning av stora molekyler (t. ex. gallsyror, kolesterol) • Defekter i kroppens energibildande organ

Metabola sjukdomar Ämnesomsättningsstörningar • • • Sammanfattning Screening vid 2 dygns ålder Stor och heterogen grupp vuxna (!) Diagnostiska möjligheter har ökat Individuellt anpassad terapi/specialkost Specialteam på universitetssjukhusen

Transplantationer • Njure • Lever • Allogen stamcellstransplantation

Transplantationer Barn • Sveriges första transplantationer -Njure 1964 (>200 barn) -Benmärg 1975 (barn 1980) (> 900 barn) -Lever 1984 (> 100 barn)

Transplantationer Barn • • • Komplikationer – generella aspekter Infektioner/Nutrition Nedsatt njurfunktion Hormonella rubbningar Grå starr - synnedsättning Livskvalitet/Fysisk funktion Lymfomutveckling

Barnonkologi En medicinsk revolution Det hopplösa blev möjligt

Barnonkologins utveckling • ”Finns det bot ? ” → 1970 -talet • ”Bot till varje pris” → 1990 -talet • ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000 -talet

Barnonkologi • Antal: 250 -300 nya fall/år • 80 % överlever - vuxna 6000 -7000 < 35 år • 30 års uppföljning (CCSS) - 75 % sen biverkan (40% svår) - 3 gånger ökad risk för tidig död

Barnonkologi Komplikationer • • Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar Hormonreglering– hypofysfunktion Ögon –Öron Muskeloskeletala besvär – osteoporos Neurokognitivt – koncentration, minne Sekundär cancer Förkortad livslängd

Etiskt perspektiv Gör vi för mycket? • Livets slut i livets början? barn – föräldrar- sjukvård - samhälle • Medicinsk frågeställning – Vad kan vi göra? • Etisk frågeställning – Vad bör vi göra av allt vi kan göra?

Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst • • • Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn Samtliga landsting representerade Driver aktivt frågor t. ex. barnrätt, läkemedel Stöd till professionen i enskilda ärenden Utbildningssatsningar

Barn idag – Vuxen i morgon • • Fler barn överlever Överlevnaden har ett pris Vuxensjukvården berörs Gränsöverskridande samarbete!

Barn- och ungdomsmedicinsk vård Presentation för regionsjukvårdsnämnden 2012 -03 -15 Göran Oldaeus, överläkare

Våra kunder: Patient/anhörig

Våra kunder: Studerande

Sammanhållen barnsjukvård

Våra profilområden • • • • Akuta infektionssjukdomar Akutprocessen Allergi Barnkirurgi Diabetes Endokrinologi Gastroenterologi Hematologi och immunbristsjukdom Kardiologi Kroniska lungsjukdomar Nefrologi Neonatologi Neurologi Onkologi Reumatologi

vårdformer • • Sluten vård Öppen vård Dagsjukvård hemsjukvård

Processteam - funktion Patientgruppens vårdbehov och önskemål Handläggning och förbättring av medicinsk vård och omvårdnad. Processbeskrivning i klinikens Guide Mål – resultat Samverkar – utvärdering – förbättringar skapar nätverk Vårdriktlinjer Sprider kunskap – baskunskap hos medarbetarna Metodutveckling Spjutspetskompetens

Microsystems on three levels in our system in cha tio rma Info n Department of Pediatrics in Jönköping Pediatric reception at a Primary care unit Asthma team in a municipality es u lue l a a v V on he T m / s m Co ure e s g a d le me w n o o Kn nt e m ee Agr ss pa m o c ” ols o T ” / Functional health status Clinical status Functional health status Satisfaction Costs Needs Satisfaction Clinical status Processe s Outcome s

Barnkonventionen • Barn är man upp till 18 år • Barnperspektiv i alla beslut • Alla barns lika värde, artikel 2 • Barnets bästa, artikel 3 • Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och från egna förutsättningar, artikel 6 • Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem, artikel 12

Vår region • 205 000 barn • 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar, Västervik, Jönköping) • Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1 • Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping • SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK

Aktivitetsdata

Resursdata

Produktivitetsdata

Klinikdata

PNQ-data

Läkemedelsdata och Hb. A 1 c

AUP exkl moms barn 3 -17 år, år 2010 riket R 03 BA – glukokortikoider: 37 225 479 kronor.

Framtida färdriktningar • Fortsatt satsning på primärprevention via BHV/skolhälsovård i en sammanhållen barnhälsovård • Satsning på barnspecialister i öppenvård • Ge tillräckliga resurser för sluten vård • Utveckla hemsjukvård för barn • involvera barn/anhörig i beslut • Tillsammans med vuxenmedicin utveckla vård och överlämning i adolescensen • Fortsätta det goda regionala samarbetet

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov