Back to basics tgrdsprogram fr miljmlen Hur stadkommer
Back to basics – Åtgärdsprogram för miljömålen
Hur åstadkommer vi åtgärdsprogram som gör reell skillnad? Ur Länsstyrelseinstruktionen 6 §: Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen och i det regionala tillväxtarbetet.
Åtgärdsprogram 2014 - 2020 STYRKOR + Tillgängligt och kommunikativt + Utmärkt plattform för att samla miljöarbetet i länet + Underlag för prioriteringar i VP SVAGHETER - Åtgärdernas öppna formuleringar gör genomförandegraden mycket svår att bedöma (förstärks av svag koppling mellan åtgärderna i överenskommelserna och åtgärdsprogrammet) - Saknas hänvisning till andra programområden där åtgärden ingår viket leder till mycket dubbelarbete i uppföljningen. - Otydlig ansvarsfördelning och rådighetsgrad
En mängd pågående processer kopplar till miljömålen
Miljömål och Agenda 2030 Den enkla vägen: ”Mappa” åtgärder mot mål i Agenda 2030, samt förtydliga att miljömålen utgör den gröna dimensionen av Agenda 2030 Den lite mer tidskrävande vägen: Identifiera synergier/kopplingar mellan de tre hållbarhetsområdena för varje åtgärd
Fördelar med denna metod • Alla dimensioner och nivåer samtidigt – hitta tidiga synergier men också målkonflikter. • Kreativt – möjliggör nya tankebanor när man arbetar med personer och målgrupper man vanligtvis inte arbetar med. • Fungerar bra för både långsiktigt och kortsiktigt arbete. • Möjlighet att fokusera utan att man tappar helhetsbilden. • Mindre risk för dubbelarbete – tydligt vem som arbetar och ansvarar för de olika delarna för att nå målbilden. • Mer överskådligt att hålla koll på en målbild än alla globala mål och miljömål. • Många aktörer som jobbar med flera dimensioner – samordning ökar resurseffektivitet och tydlighet
Vi efterlyser: • Ordning och reda i planeringsstrukturen – vad är ÅGP miljömåls roll i relation till övriga styrdokument? • Översyn gällande kommunernas uppföljningsbörda – hur kan vi organisera inhämtning av information mer effektivt? • Jämförbara metoder och produkter grundande i evidensbaserad forskning, vilket i sin tur kan mynna ut i konkreta metodstöd inom till exempel Backcasting och Gap-analys
Överenskommelser – hur använder vi dem för FAKTISKT genomförande?
Utvecklingsområden, överenskommelsearbetet: • Kolumn med ansvarig position (och förvaltning i kommunerna) • Kontinuerlig förankring där rådighet finns • Formulera specifika ”smarta” verksamhetsmål för aktörernas åtgärder, med tydlig koppling till genomförande av specifika åtgärder i Åtgärdsprogram för miljömål • Driva nätverk för de berörda förvaltningarna
RUS insatser till stöd för ÅGP hittills • Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med miljömål och åtgärdsprogram här • Förändringsledning/processledning • Åtgärdswebb för miljömålen • Samhällsekonomisk analys Förslag RUS 2020: Mer fokus på metodutveckling ÅGP!
Uppdrag 51 i regleringsbrevet 2015 Återrapportering inom miljömålssystemet Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de a) integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen, b) stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner och näringsliv i länet, samt använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b).
Exempel på arbetssätt / metoder för åtgärdsprogram och stöd till kommuner och näringsliv (enkät RB-uppdrag 51 2015 och 2016) GENOMFÖRT På GÅNG (DELVIS EJ GENOMFÖRT EL. AKTUELLT PLANERAS) 21. I samband med att ett nytt åtgärdsprogram tas fram inrättas särskilda arbetsgrupper med representanter från kommuner, näringsliv och andra aktörer. 22. Åtgärdsprogram för miljömålen har beslutats med bred förankring i länets kommuner, i näringslivet och i andra organisationer. I programmet har samtliga ingående aktörer åtagit sig att genomföra åtgärder 23. Inrättandet av ett Miljöråd alt. Klimatråd med företrädare från näringsliv, kommuner, Lst, regioner och andra aktörer. 24. Länsstyrelsen följer upp andra aktörers arbete med åtgärdsprogrammen genom en årlig enkel förfrågan om hur arbetet har gått och ifall de har kommit igång med allt som varit planerat. 25. Länsstyrelsen arrangerar regelbundet seminarier/nätverksträffar med förvaltningschefer och enhetschefer i kommuner och regioner om hur miljömålen kopplar till deras verksamhet. 26. Samverkan med regionförbund, näringsliv och branschorganisationer i regionen för att förenkla och konkretisera verksamheternas miljöpåverkan och vad företagen kan göra. 27. Åtgärdsprogrammet till länets miljömål har delats in sektorsvis/branschvis, så det blir lätt för olika aktörer att orientera sig. 28. Konkret stöd/vägledning/checklista till kommunerna om hur den fysiska planeringen kan bidra till att miljökvalitetsmålen och generationsmålet nås. 29. Erbjuda utbildningar till kommunerna t. ex. för att integrera miljö i samhällsekonomiska analyser. 52% 38% 10% 43% 14% 62% 29% 10% 19% 67% 14% 29% 62% 10% 14% 72% 14% 33% 19% 48% 24% 43% 33% 38% 29% 30. I Länsstyrelsens nyhetsbrev finns aktuell information om miljömålsarbetet i länet och innehåller en 52% blandning av information om kunskapsunderlag, seminarier och projektmedel som kan sökas. 31. De flesta kommuner använder Lst: s miljömål och det regionala åtgärdsprogrammet som underlag 33% för sina egna kommunala miljöprogram. 32. Informationsmaterial om miljömålen och lönsamt miljöarbete i små och medelstora företag som 10% kommunicerades genom nätverksträffar och företagarorganisationernas övriga informationskanaler. 33% 14% 48% 19% 48% 42%
Exempel på arbetssätt / metoder på miljöintegrering i det interna arbetet (enkät RBuppdrag 51 2015 och 2016) GENOM- På GÅNG (DELVIS FÖRT GENOMFÖRT EL. PLANERAS) EJ AKTUELLT 1. En uppdaterad miljöanalys av hela myndighetens verksamhet ligger till grund för det strategiska miljöarbetet. 14% 71% 14% 2. Det finns ett utvecklat miljöledningsarbete som tar sin utgångspunkt i miljömålen och som formaliserar hur miljömålsarbetet integreras i myndighetens verksamhet. 3 Direktiv om att miljökvalitetsmålen ska integreras i ordinarie VP-arbete/process. 19% 67% 14% 48% 52% 0% 29% 4. Enheterna miljömålsmärka årets planerade aktiviteter, d. v. s. tydliggöra vilket eller vilka av miljömålen som aktiviteten bidrar till 5. En intern samordningsgrupp på enhetschefsnivå, samordnar och följer upp miljömålsarbetet, varje enhet får därmed en 38% bild av åtgärdsbehovet. 24% 6. Miljömålen är kopplade till uppföljningssystem för verksamheten och ingår i tertialuppföljningen. 52% 19% 29% 33% 62% 14% 7. Aktuellt åtgärdsprogram för miljömålen finns på plats. 8. Vid framtagande av nytt åtgärdsprogram involveras samtliga enheter inom myndigheten i arbetet. 62% 38% 0% 57% 43% 0% 9. En intern handlingsplan finns på plats där det framgår vilken enhet som ansvarar för att genomföra ”Länsstyrelsens åtgärder” i ÅP 10. Det finns en utsedd ansvarig tjänsteperson vid Länsstyrelsen för varje åtgärd i åtgärdsprogrammet. 43% 14% 38% 33% 29% 11. Enhetscheferna har ett ansvarar för att de åtaganden i ÅP som berör den egna enheten integreras i VP och följs upp i årsredovisningen. 12. Miljömålsansvariga är utsedda på respektive enhet som ansvarar för integrering i verksamheten. 38% 33% 29% 43% 33% 24% 13. Varje ärende som tas upp till ett beslutsmöte ska innehålla en analys av om det är positivt eller negativt för ett eller fler miljökvalitetsmål. 14. Interna verksamhetsmål för det egna miljömålsarbetet finns på plats och följs upp löpande. T. ex. att 95% av Lst: s åtgärder i ÅP ska ha påbörjats. 15. En checklista för årsredovisningen har tagits fram. Med hjälp av checklistan får enheterna redogöra för hur de har beaktat miljömålen och åtgärdsprogrammen för miljömål och klimat i årets verksamhet. 16. Interna utbildningsinsatser (seminarier/kurser) i hela myndigheten om miljökvalitetsmål och vikten av miljöintegrering görs löpande. 17. Alla nyanställda utbildas om miljökvalitetsmålen och myndighetens processer för att integrera klimat och miljö. 10% 48% 43% 29% 48% 24% 14% 33% 52% 24% 57% 19% 38% 48% 14% 18. Länsstyrelsen har tagit fram interna checklistor/metodstöd för handläggarnas miljöbedömning av medelsansökningar. Särskilt för handläggare inom näringslivsområdet och det regionala tillväxtarbetet. 19. Vid handläggning av ansökningarna inom landsbygdsprogrammet prioriteras ansökningarna utifrån miljömålen. 14% 33% 52% 38% 43% 19% 20. Åtgärdsprogrammet används som kunskaps- och prioriteringsunderlag för andra mer detaljerade planer som till exempel tillsyns- och tillsynsvägledningsplaner 19% 52% 29%
Gruppdiskussion 1. Hur skapar ÅGP miljömål (struktur, arbetssätt, metod) mesta mervärde/miljönytta i förhållande till andra ÅGP? 2. Hur får vi till effektiva åtgärder? Behövs gemensamma kriterier (samhällsekonomi, miljönytta)? 3. Vilka frågor kring metodutveckling ÅGP miljömål är viktigast att vi jobbar vidare med i RUS?
- Slides: 16