Att vara tjej eller kille med utvecklingsstrning hur

Att vara tjej eller kille med utvecklingsstörning, hur känns det? Britten Linnaeus Gunilla Roxby Cromvall Tomas Myrberg

Stockholms läns landsting Handikapp och habilitering Rosenlund, Tideliusgatan 12

Målgrupp Ungdomar och unga vuxna 13 -25 år med lindrig till måttlig utvecklingsstörning och/eller rörelsehinder

Uppdrag – Stöd inför vuxenblivande -Kunskap om det egna funktionshindret -Stärkt självkänsla och identitet -Stöd för att kunna ta eget ansvar -Gemenskap med andra i liknande situation

Organisatorisk ram v v v v v 8 -12 deltagare Tjejer och killar Funktionshinder Ålder En gång per vecka 1, 5 timmar varje gång med fika 10 ggr upp till två terminer Lokal Två samtalsledare

Varför grupp? v. Naturlig form v. Deltagarna hjälper varandra vidare i utvecklingen v. Naturliga situationer uppstår vÖkar sociala förmågan v. Stärker självkänslan v. Kostnadseffektivt

Innehåll v. Kunskap och känslor om funktionshindret v. Samhällets stöd v. Träffa vuxen m samma funktionshinder v. Sociala relationer v. Vänner, mobbning v. Kärlek och sexualitet v. Föräldrar – frigörelse v. Flytta hemifrån v. Arbete, sysselsättning v. Kurs i personlig säkerhet (självförsvar) v. Styrketräning v. Framtid

Filmer v Fyra hörn v Debatt TV v Forumteater v Linus på linjen v Heta stolen v Bilder v Personlig säkerhet v Undervisning v Metoder

Normal? Enligt svenska akademins ordlista l l l l Genomsnittlig Rättesnöre Som sig bör Regelrätt Ordinär Vanlig Vid sina sinnens fulla bruk Klok (fullt klok) l ”Att vara som tjej med CP 19 år. alla andra men ändå inte, fast lite bättre”

Utvecklingsstörning l l l l Begåvningshandikapp Förståndshandikapp Mental retardation Kognitiva svårigheter Utvecklingsförsening Psykisk utvecklingshämning Intellektuellt funktionshinder

Utvecklingsstörning l l l l Mupp Mongo Särunge Särbarn CP DAMPbarn ADHDare

LSS, Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade l Personkrets (den som får söka hjälpen) l De som har en utvecklingsstörning Skollagen l Den säger att bara de som har en utvecklingstörning har rätt att gå i särskolan. De som går i särskolan har rätt att få gå i grundskolan i 10 år och sedan har de rätt att få gå i gymnasiesärskola i 4 år.

70 Utvecklingsstörning Handlar bara om kognitiv förmåga (att tänka tyst och i flera led och att minnas) Det handlar inte om begåvning, på andra områden t ex praktisk, musikalisk, känslomässig, konstnärlig. Kognitiv ( tankemässig förmåga under 70 IQ) Normalt är 100. Genier har över 140. Lindrig utvecklingsstörning 55 - 69. Måttlig utvecklingsstörning 40 – 54 Svår utvecklingsstörning 25 -39 Grav utvecklingsstörning under 25

l Tid och matematik. Att räkna, plus är lätt, minus är mycket svårare. Att dividera (dela) och multiplicera (gånger) är nästan omöjligt. l Det kan vara svårt att komma ihåg en tid eller veta hur lång tid man ska ha på sig för att resa någonstans. l Det kan vara svårt att snabbt kunna räkna ut hur mycket pengar man får tillbaka i affären eller att veta hur mycket billigare en vara blir om den är nedsatt med 25% l Det kan vara svårt att lära sig klockan, en del kan bara hel timme, en del kan halvtimmar och kvartar. En del kan hela klockan och kan passa en tid.

l Att tänka snabbt och i flera led är svårt. Bara en sak åt gången. Svårt att förstå instruktioner om något man aldrig gjort förut. l Svårt att veta vad man ska göra i en ny situation l Svårt att veta vad andra människor tänker och känner. l Att komma på att man ska ringa till en kompis. l Kan vara svårt att förstå roliga skämt snabbt. l Det var svårt att lära sig att räkna, skriva och läsa. l Kan vara svårare att lära sig att hitta l Kan vara svårare att minnas l Svårt att i tanken hitta olika alternativ, om det man lärt sig inte fungerar. l Det tar längre tid att lära sig nya saker

När behöver man säga sin diagnos? l Då man träffar LSS handläggare eller annan tjänsteman Ska man säga sin diagnos till vem som helst? l. Vad kan man säga istället?

Personlig broschyr LSS handläggare Växel tfn Där kan man söka insatser enligt LSS som: Gruppbostad Sysselsättning Helg och lov vistelse Kontaktperson Ledsagare M. m. Bra webadresser www. habilitering. nu www. hitta. se www. sl. se www. klaramera. nu

Fortsättning broschyr habiliteringscenter Vilka arbetar på ett habiliteringscenter? Arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel, dataprogram, tidshjälpmedel. Om ni hittar något som passar dig skriver arbetsterapeuten ut hjälpmedlet så att det blir gratis. Kallas att ”förskriva” hjälpmedel. En arbetsterapeut kan även hjälpa Dig att lära dig hur man sköter om ett hem, lagar mat etc. Sjukgymnasten: Jobbar med kroppen. Ifall man behöver träna t. ex muskelstyrka och balans. Kan skriva ut hjälpmedel. Kurator: kan hjälpa dig med kontakter med andra myndigheter t. ex om du ska flytta hemifrån. Kan också vara någon att prata med om jobbiga saker. Psykolog kan du också prata med om sånt du tycker är svårt och jobbigt. Gör begåvningstester Logoped: allt som har med tal och kommunikation. Kan skriva ut hjälpmedel Specialpedagog. Kan hjälpa dig att anpassa stödet i skolarbetet genom att träffa din lärare Andra bra habiliteringsadresser U. N. G. Stöd och kunskapscenter för unga och vuxna Samtalsgrupper för ungdomar- unga vuxna 13 -25 år Tideliusgatan 12, 1 tr Box 17903 118 95 Stockholm Tfn 08 690 50 92 P. U. F. F. A ungdom Styrketräning Tideliusgatan 12, 1 tr Box 17903 118 95 Stockholm Tfn 08 690 60 95 Klara Mera Center för begåvningstöd Tjustgatan 5 118 27 Stockholm tfn 08 – 640 09 95

• Om tid • lära mig hela klockan • komma ihåg tider själv • Veta hur lång tid olika saker tar som t. ex. att äta morgonmål, vara hos tandläkaren, att resa någonstans: • Komma ihåg det som ska hända • Att sköta ett hem • Tvättmaskinen • Sortera tvätt • dosera tvättmedel • Städa • Om mat • laga frukost • Laga mellanmål • Laga middag • Veta vilken mat som behöver handlas