Att sttta och behandla ensamkommande unga med psykisk

Att stötta och behandla ensamkommande unga med psykisk ohälsa Kunskapscentrum migration och hälsa Sabina Gušić Ida Gunge

Workshopagenda 10. 00 Välkomna och presentationsrunda 10. 20 Gå igenom vårt arbete med boken så här långt 11. 00 Bilda grupper och dela ut instruktioner 11. 15 Grupparbete 12. 15 Lunch 13. 15 Grupparbete, nytt ämne 14. 30 Maila dokumentation – Kort paus 14. 45 Återsamling, presentationer 15. 45 Avslutande reflektioner – vägen framåt

Vad har vi gjort hittills? • Svar på formulär, 60 behandlare • Fokusgrupper och intervjuer med ensamkommande unga • Workshop i Skåne • Litteraturinläsning

Idé till bokens upplägg Boken omfattar mycket av det som är viktigt för ett behandlararbete inom BUP eller liknande, MEN alla kapitel kommer vara upplagda på det sätt att många konkreta förslag kommer att kunna användas av elevhälsan, ideella organisationer, boendepersonal, socialtjänst, m. m. = Gemensam bas Kapitel Innehåll Det första samtalet – att skapa kontakt och försöka förstå Intro Behandlarperspektiv Barn-ungdoms perspektiv Forskning (sipprar in i olika delar) Sammanfattning i punktform Tips på länkar Livsvillkor Asylprocessen Flykten Utan vårdnadshavare Stabilisering Kroppens behov Att hantera psykisk ohälsa Traumabearbetning Nätverk/samverkansarbete Relation patient-behandlare • Sömn Depressivitet/ångest Passivitet Aggressivitet (? ) Missbruk Tips på länkar Motstånd ”detta är inte BUP”, hen klagar bara på boendet (säger inget annat) När ungdomen inte är motiverad (men personalen vill) Frivilligheten När man inte vet vad som hänt? Allt som är oavslutat Stöd till behandlaren Kris/Sorgearbete - ovissheten Organisering – vad underlättar för behandlaren?

Traumamedvetenhet och medvetenhet om sociopolitiska kontexten i mötet med ensamkommande unga.

Ex Input från formulär • Att vara medveten om undvikandet vid första samtalet • Aktivt arbeta mot fördomar och generaliseringar • Fråga mer om livsvillkor och hur livet varit än om symptom • Mycket psykoedukation • Tillåta att oron över nuet och det sociala tar plats

Ex Input ungdomar • Mjukhet framför hårdhet (har med mimik och typ av frågor att göra) • Medvetenhet om stor brist på rutiner/organisering i ett liv när man är fokuserad på överlevnad – mycket svårt att öva på och risk att man straffar ut sig (vad är viktigt? ) • Att få prata/göra något annat första sessionerna för att våga lita på någon innan man kan berätta om allt det svåra • Medvetenhet om att det som funkar för ungdomar som har tillgång till en ”svensk standard” inte gäller ensamkommande med svåra livsvillkor • Tålamod

Hur pratar vi på ett traumamedvetet sätt? Ett bra sätt att kommunicera är att bygga upp det man undrar över så här: Psykoedukation Normalisering Frivillighet, känsla av kontroll Upplevelse/Besvär

Psykoedukation Normalisering Frivillighet, känsla av kontroll Upplevelse/Besvär • Ungdomar som flyr kan råka ut för många svåra saker, till exempel att andra människor utnyttjar de på ett sexuellt sätt mot deras vilja. Det är aldrig ungdomens fel. Du behöver inte berätta för mig om du inte vill, men jag undrar om du har varit med om något sådant?

Psykoedukation Normalisering Frivillighet, känsla av kontroll Upplevelse/Besvär • När man upplevt svåra saker i livet så kan minnas de på ett sätt så att de känns som att det händer igen. Detta är vanligt och betyder inte att man är galen. Du behöver inte berätta detaljer för mig men jag undrar om du har några sådana minnen som du återupplever?

Psykoedukation Normalisering Frivillighet, känsla av kontroll Upplevelse/Besvär • Unga människor som varit med om svåra saker i livet kan ha många jobbiga tankar och känslor. Det är normalt. Om du vill och orkar så kanske du kan berätta för mig om du har några sådana svårigheter?

Lågaffektiv bemötande med mycket validering Toleransfönstret Aggressivitet, oro, impulsiv, utagerande, rastlös Aktivering Hyperaktivering Toleransfönstret Område för optimal aktivering Hypoaktivering Nedstämdhet, tappar lust, drar sig undan, håglös, orkeslös Stegvis aktiverande bemötande Efter Spiegel, 1999

Exempel på validering • Att inte hålla med om när personen invaliderar sig själv (ex självskada eller aggressivt beteende) • Att göra begripligt utifrån historia • Att göra begripligt utifrån nu

Självständighetsarbete Praktisk självständighet Konkreta uppgifter Självständighet Mer utmaningar Mindre utmaningar Kognitivt, socialt, emotionellt Omsorg, socioemoti onell självständi ghet

Grupparbete

Syfte med grupparbetet • Syftet med boken är att den ska vara fylld av konkret kunskap kring hur en på olika nivåer kan främja psykisk hälsa och behandla/arbeta med psykisk ohälsa hos ensamkommande unga. • Få med alla viktiga omständigheter och perspektiv som Ni bär med Er från era respektive verksamheter. • För ett barn utan omsorgsgivare är alla vuxna omkring väldigt viktiga – vi behöver samarbeta (Ex. Behandling på BUP är beroende av omsorgen på boendet och vice versa)

Instruktioner • • Presentera er bakgrund Utse en antecknare (kan gå runt) som i fortsättningen antecknar det som sägs och är av vikt. Börja med att gå gruppen runt och presentera vad ni tänker är utmaningarna med det ämne ni har fått utifrån ert specifika arbetsperspektiv. Titta på frågorna som hänger samman med ämnet och gå igenom de tillsammans och kom med input på sådant ni tänker är viktigt att ha med i ett kapitel om ert ämne – Utgå från användbarhet – Var så konkreta som möjligt – T ex vad för kunskap behöver finnas i kapitlet för att den ska vara förståelig och användbar för de vuxna runt ungdomen i strävan att kunna behandla psykisk ohälsa

Gruppindelning Tema Det första samtalet – att skapa kontakt och försöka förstå Viktoria Eyber Yvonne Walter Fiffi Boman Charlotta Sjösten Livsvillkor Stabilisering Kroppens behov My Jerling Renata Stålbalk Carym Sonko Lina Wiklöf Delaram Zamani Kenjiro Sato Lena Linander Diana Flintberg Erika Lindberg Omid Mahmoudi Att hantera psykisk ohälsa Görgen Olsson Kajsa Pettersson Kajsa Eldh Ulrika Anzén Traumabearbetning Anna Philipson Andreas Malm Maria Rosenlund Nätverks- och samverkansarbete Kristina Tobin Gunilla Silfverberg. Dymling Monika Simonsson Mikaela Berg Relationen mellan den unge och behandlaren Christoffer Eliasson Elisabet Tegborg Anette Virdebo Paulina Sinisalo Kris- och sorgearbete Petra Bondeson Héctor Rozas Jenna Khalil Vad behöver de vuxna omkring? Sara Pont Laisfeldt Tove Dackert Rose Nilsson

1. Det första samtalet – att skapa kontakt och försöka förstå • Hur skapa trygghet och god grund för fortsatt stöd/behandling? • Klargöra sammanhanget? • Få fram rätt och viktig information? • Hur prata om svåra saker? • Något att undvika? • Något för den unge att prata om/känna till inför samtalet? • Andra konkreta tips (från olika perspektiv; boendepersonal, socialtjänst) för att främja ett gott första samtal om psykisk ohälsa hos den unge.

2. Livsvillkor • Hur påverkar ensamkommande ungas livsvillkor deras psykiska mående? • Hur påverkar ensamkommande ungas livsvillkor möjligheten till behandling av psykisk ohälsa? • Finns det specifika omständigheter att ta hänsyn till utifrån genus, sexualitet och ålder? • Vad är viktigt att känna till om de ungas livsvillkor? • Hur förhålla sig till att livsvillkoren förändras hela tiden? Osäkerheten och kortsiktigheten? • Konkreta och praktiska tips på att skapa ett sammanhang i relation till ensamkommandes livsvillkor?

3. Stabilisering • • • Vad är stabilisering för er? Varför kan det vara viktigt? Vad går att stabilisera i relation till de ungas livsförhållanden? Hur ser stabilisering ut i de olika delarna av den unges liv? Hur kan man konkret arbeta med stabilisering på ex boende/skola/BUP/fritid/socialtjänst? – utifrån vad som är möjligt! Hur kan ungdomen göra detta själv om en vuxen inte finns att tillgå? Behandla Stabilisera

4. Kroppens behov • Vad är de grundläggande behoven för kroppen som behöver tas med i boken? – – Kost Rörelse Sömn … • Tankar kring vad om hindrar / förbättrar sömnen? • Hur påverkar sömnen det generella måendet? • Utifrån de ungas specifika livs/boende-situation – vad behöver vi tänka på för att kunna arbeta med sömnen (och vad är orealistiskt? ) • Vad tror ni är viktigt kommer med i detta kapitel?

5. Att hantera psykisk ohälsa • Vad är viktigt att uppmärksamma i ett kapitel utifrån era olika arbetsområden? • Exempel på vanligt förekommande psykisk ohälsa: – Nedstämdhet – Ångest/oro – Missbruk – Utåtagerande beteende – …. ? – Ta fram alla goda exempel på lyckade interventioner i era respektive verksamheter! Vad har fungerat? – Vad har inte fungerat? Varför?

6. Traumabearbetning • Kan man bearbeta under alla omständigheter? När funkar det och när funkar det inte? • Vad skulle vara bra att veta om traumabearbetning i era olika verksamheter? (Vad ska stå i kapitlet? ) • Hur kan spontanbearbetning ske i behandlingsrummet eller på boendet, i skolan osv? • Hur kan man prata om trauma? • Hur kan man hantera motstånd till traumabearbetning?

7. Nätverks- och samverkansarbete • Hur lyckas vi på bästa sätt få till bra samverkan? Varför misslyckas det ibland? • Vad har respektive organisation för ansvar/uppdrag? (I teorin kontra i verkligheten!) • Vad kan man göra om samverkan inte fungerar – era bästa tips! • Vad för kunskap behöver olika aktörer kring den unge ha för att bättre förstå varandra och därmed mötas och samverka – vad önskar ni ska stå i ett sådant kapitel så alla kan känna sig delaktiga?

8. Relationen mellan den unge och behandlaren/(personalen) • Era exempel på relationer som verkar funka och de som inte blir så bra? • Ni har olika perspektiv på detta – diskutera vad ni sett i ert arbete – vad verkar gynna en god behandlingsrelation (så att ungdomen känner sig motiverad att gå i behandling och må bättre) • Exempel på sådant som blir fel – vad är ”big no no”? • Inom västerländsk psykiatri markerar man ofta tydligt distansen mellan behandlare och patient – vad kan detta innebära i mötet med ensamma unga utan omsorgsgivare? • Hur göra när ungdomen inte är motiverad men alla omkring ser behöver – hur skapa förutsättningarna för bra kontakt med ex BUP?

9. Kris- och sorgearbete • Exempel på svåra situationer att hantera (avslag, ovisshet, väntan, åldersuppskrivning, flytt, hot/våld, närståendes bortgång, separation – vad mer? ) • Diskutera vanliga reaktioner – hos den unge och hos de vuxna – i samband med kriserna? • Hur har ni hanterat dessa situationer? Goda exempel? • Vad tycker ni är allra svårast och helst vill se kapitlet beröra? • Vad har ni sett andra göra bra i sådana lägen? • Exempel på skyddsfaktorer ni märkt i samband med kris? • Exempel när det gått riktigt fel – blivit fel? • Vad behöver ni i dessa lägen?

10. Vad behöver de vuxna omkring? • Dela med er av era känslor och reaktioner i arbetet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa – vad är svårt? Vad kan lätt bli fel och behöver planeras för? Vanliga fallgropar? • Vad kan vara bra att ha med i kapitlet för att en ska kunna känna igen sig och känna sig mindre ensam med? • Exempel på när ni fått bra stöd på er arbetsplats? • Vad behövs i en organisation för att arbeta med unga utsatta ensamkommande? Vilken stöd behövs? • Vad skulle ni vilja ha mer kunskap/utbildning kring? Vad tror ni generellt behövs utbildas mer kring i er resp organisation? • Ge konkreta tips som ni skulle vilja att ledning/chefer skulle ta till sig?

Återkoppling Ca 5 min per grupp

VI HÖRS! skane. se/kcmigrationhalsa Sabina. Gusic@skane. se Ida. Gunge@skane. se