Att problematisera teoretisera och studera Maria Norbck Handelshgskolan

Att problematisera, teoretisera och studera. Maria Norbäck, Handelshögskolan i Göteborg

Forskningsstudiens fem grundstenar • • • Forskningsproblem Teori Metod Empiri Diskussion och slutsatser

Milgrams lydnadsexperiment • Psykolog som ville förstå fenomenen lydnad och auktoritet • Iscensatte experiment för att studera lydnad empiriskt • Försökspersonerna oväntat ”lydiga” – men sammanhanget påverkar!

Putnams studie av socialt kapital • Statsvetare som ville förstå hur USA förändrats genom att studera konceptet ”socialt kapital” • Amerikaners engagemang i samhället minskat under andra hälften 1900 -tal (kyrka, föreningsliv, lokalpolitik, idrott, välgörenhetsorg. ) • Betydelse av tillit och förtroende för ett samhälle

Czarniawskas studie av nyhetsproduktion • Organisationsforskare som ville förstå hur överflöd (av nyhet och information) hanteras. Visade sig att hon istället kom att studera hur de producerar överflöd. • Fallstudie ger bild av ett avgränsat, komplext fenomen. • Teknikens betydelse i nyhetsproduktion. • Skillnad mellan nyhet och information.

Forskningsproblem • Inte ett praktiskt problem, utan ett akademiskt problem • Forskningsproblemet: – Uttrycker undersökningens bärande tema och vilka frågor som studeras – Klargör varför de frågeställningar som behandlas är viktiga att studera – Ger en uppfattning om de kunskaps-sammanhang som undersökningen anknyter till, samt vilken kunskap den förväntas bidra med och forskningsresultatens användbarhet.

Forskningsproblem fungerar som en vägvisare för vad som ska göras • Forskningsfrågor och syfte fungerar som vägvisare och ledstänger, ger både er och läsaren en riktning. • Forskningsproblemet klargör undersökningens empiriska fokus, dvs vilket fenomen som avses och i vilket konkret sammanhang det ska studeras.

Forskningsproblem: syfte • Typer av syften, exempelvis: – Beskrivande och kartläggande – Identifiera orsaker (orsak-verkan samband) – Utveckla teoretisk förståelse – Komma med normativa rekommendationer

Forskningsproblem: relevans • Varför är er studie relevant? Varför ska ni göra den? Varför ska jag läsa den? • Skapa ett intresse, engagemang och nyfikenhet hos läsaren. Försök göra det till ett mysterium som ni kan försöka lösa!

Hur välja forskningsproblem? • Kanske viktigast av allt: Access! Tillgång till data! Till vilka sammanhang har ni access? • Utgå ifrån din egna nyfikenhet och vad som intresserar dig – empiriskt eller teoretiskt. • Relevans – läs tidningen! Vad är mänsklighetens stora utmaningar? • Var pragmatisk: var är rimligt givet tid och resurser. • Kolla på uppsatskursens kurssida vilka forskningsämnen som intresserar handledarna

Teori • Teorianknytning skiljer vetenskaplig forskning från andra undersökningar såsom utredningar och undersökande journalistik. • Teori ramar in och preciserar undersökningens forskningsfrågor och syfte. • Teori används för att analysera och tolka det empiriska materialet.

Teoretisk referensram • Att konstruera en teoretiskt referensram är inte bara att sammanfatta vad vitt skilda författare och studier säger. • Det handlar om att jämföra och argumentera för varför ni valt att använda just dessa texter. • Hur kompletterar de olika studierna/perspektiven varandra? • Hur kan dessa teorier hjälpa er att tolka och analysera det som ni kommer att studera?

Olika ”nivåer” av teorier • Större, samhällsvetenskapliga teorier som kan användas för att förstå många olika fenomen – Ex institutionell teori, Foucauldiansk teori om disciplinär makt • ”Middle range” teorier som utvecklats för att förstå ett speciellt fenomen – Ex strategi teori • Tidigare studier av fenomenet – Studier av samma sorts fenomen kan ha många olika teoretiska referensramar

Ex studie av frilansarbete: teoriram • Studie av frilansarbete • Semi-strukturerade intervjuer med 52 frilansande journalister (skribenter och fotografer) • Teoriram: • “Macro”teori: Börjar med Foucault’s ideer om biopower och eventuellt motstånd, samt litteratur om motstånd i organisationer • “Middlerange” teori: litteratur om “free-agent work” • Tidigare studier av fenomenet: slutligen tidigare studier av frilansjournalister.

Fyra olika samhällsvetenskapliga paradigm

Metod • Metoden ni väljer kopplar samman forskningsfrågan/orna med det teoretiska ramverket och det empiriska materialet. • Baserat på ert syfte och forskningsfråga/or, vilken sorts studie passar att göra för att få reda på det ni vill ha reda på?

Forskningsansats • Positivistisk respektive tolkande kunskapssyn • Forskning med positivistisk ansats använder sig oftast av en kvantitativ forskningsansats – Data avspeglar världen på ett objektivt sätt. – Ofta pröva hypoteser och undersöka kausala samband – Representativt underlag (populationen) viktig för att statistiskt kunna säkerställa resultatet

Forskningsansats forts. • Forskning med tolkande kunskapssyn använder sig oftast av en kvalitativ forskningsansats – Studier görs alltid ifrån en extern utgångspunkt – Kunskap utvecklas genom att göra teoretiska tolkningar av de fenomen som undersöks (ingen statistisk generaliserbarhet) – Syftar till att förstå, tolka och problematisera fenomen – Inga resultat är objektiva i sig själv – Inte hur saker är, utan hur de människor man studerar TYCKER att saker är

Forskningsdesign • Experiment (ex Milgram) – Bra för att renodla kausala samband (orsak-verkan) – Tillåter experimentering med oberoende variabler • Survey-undersökningar (ex Putnam) – Enkätstudier baserade på ett slumpmässigt urval tillåter statistiskt generaliserbara resultat • Fallstudie (ex Czarniawska) – Fördjupad kunskap om ett fenomen – Den studerade verksamheten sätts in i en bredare samhällelig kontext – Teoretisk generaliserbarhet

Teknik och tillvägagångssätt • Primärdata och sekundärdata – Primärdata är empiri som genererats för studien – Sekundärdata är empiri som existerar redan innan studien

Metoden formar innehållet • Dataunderlaget är ofta inte något som ”finns” utan något som genereras för undersökningen • Även sekundärdata måste väljas ut och anpassas till undersökningen

Kvantitativ data (ex Milgram och Putnam) Ofta standardiserad (lätt att jämföra) Går att uttrycka i numerisk form Övergripande information om många enheter Går att göra statistiska uttalanden om (om urvalet är representativt för populationen) • Operationaliseringen viktig (dvs hur mått och mätinstrument utformats) • •

Kvalitativ data (ex Czarniawska) • Ofta uttryckt i verbal (eller text)form • Ger en flerdimensionell beskrivning av de fenomen som ska studeras • Djupgående information om ett fåtal enheter • Kan ge nyansrika beskrivningar av ett fenomen

Tekniker för datagenerering • Intervjuer – Samtal med ett syfte – Dokumentation viktig – Mer eller mindre standardiserad • Enkät – Tillåter standardiserade frågor – Kan undersöka större antal enheter än vid intervjuer • Dokument – Statistik, historik, utredningar – Källkritik viktigt • Observation – Får data som ofta belyser andra saker än vad intervjupersoner pratar om – Kan se saker som inte praktikerna observerat

Kombinera data och analystekniker! • Räkna när det går och är vettigt! • Tolka när det går och är vettigt! • Använd den andrahandsdata som finns tillgängligt om det fenomen ni är intresserade av. • Var kreativa! Använd hemsidor, pressmaterial, sociala medier, nätnografier etc. • SCB och SOM-undersökningarna är guldgruvor som alltför sällan används av studenter.

Empirisk förankring: trovärdighet • Kvantitativa studier – Validitet: Mäts det som undersökningen sägs mäta? – Reliabilitet: är mått och indikatorer tillförlitliga (blir utfallet identiskt om det upprepas)? – Överförbarhet: Går det att generalisera till andra liknande sammanhang?

Empirisk förankring: trovärdighet forts. • Kvalitativa studier – Autenticitet: dataunderlagets äkthet? – Pålitlighet: har forskningsarbetet utförts på ett konsekvent sätt, kan utomstående bedöma de procedurer som använts? – Träffsäkerhet: belyser underlaget de fenomen undersökningen avser?

Forskningsetik • • • Frivillighet Integritet Konfidentialitet Anonymitet Medverkande ska: – Informeras om undersökningens syfte – Samtycka och ges möjlighet att avbryta – Personuppgifter ska behandlas på respektfullt sätt – Empiriska materialet ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång

Inför kursuppgifter och uppsatsskrivande • ”Det avgörande för bra forskning är att de val man gör är förnuftiga och att de är explicit uttryckta i forskningsrapporten”. (Denscombe, 2009: 21 i Lind, 2014: 73) • Alltför sällan är studenters val explicit uttryckta och argumenterade för i uppsatsen • Tumregel: Förklara och argumentera varför ni gjort något, inte varför ni inte gjort något annat!