ATT MTA KLIMATUTMANINGEN MJLIGHETER ATT MINSKA UTSLPPEN FRN

ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: MÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN ENERGISEKTORN & TROPISK AVSKOGNING Martin Persson Världens Eko Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet Stockholms Universitet 2009 -12 -01 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på… …hur mycket vi måste minska utsläppen av CO 2 för att nå ett 2 -graders-mål …vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO 2 -mål i energisektor …vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO 2 -lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål …barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn …vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO 2 -utsläpp från energianvändning …vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO 2 -utsläpp historiskt …vilka utmaningarna är i att minska CO 2 -utsläppen från tropisk avskogning ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Historisk energianvändning och koldioxidutsläpp ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Multi-gas scenarios generated by Mi. C (Multi Gas Mitigation Climate Model), Johansson & Persson, 2006 Möjliga CO 2 -utsläpp för att nå ett 2 o. C klimatmål ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

CO 2 -utsläpp (ton. C/capita) CO 2 -utsläpp person 2002 6 USA 5 Kanada, N. Z. , Australien 4 Ryssland Japan 3 Västeuropa Östeuropa 2 Sverige Mellanöstern 1 0 0 Kina 1000 2000 Globalt medel Latinamerika Asien 3000 4000 Befolkning (miljoner) Indien 5000 Afrika 6000 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol 1200 1000 800 600 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol 1200 1000 800 600 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol 1200 1000 800 Vad ska vi fylla gapet med? 600 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

LCP 2000 – Volvos konceptbil från 1983 ”Hur ser transportbehovet ut år 2000? …I ett framtida energiknappt samhälle kan därför fler människor av ekonomiska skäl komma att efterfråga bilar som är bättre anpassade till deras specifika transportbehov. ” Kravspecifikation: vikt max 700 kg och bränsleförbrukning max 0. 4 l/milen ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Hur blev det? ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Karaktäristik hos nysålda svenska bilar 1975 -2007 106 k. W 1490 kg 9233 10, 1 s Källa: Sprei et al. 2008 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

CO 2 -utsläpp hos nysålda europeiska bilar ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Teknisk utveckling & bränsleförbrukning i nya svenska bilar 1985 -2002 30 Technical improvements Improved performance Net weight increase % 20 Changes in fuel consumption Increased acceleration 10 2/3 improved service Larger cars 19850 Increased specific power -10 -20 -30 -40 Air drag Rolling resistance 1/3 reduced fuel consumption 2002 Thermal efficiency Lower driveline friction Källa: Sprei et al. 2008 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Källa: Nässén & Holmberg 2005 Energi för uppvärmning i svenska flerfamiljshus 1970 -2000 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Lindås-husen utanför Göteborg ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Varför genomförs inte energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma? Förklaringar och barriärer: Ekonomiska faktorer Dolda kostnader Diskontering & risk Tillgång till kapital Informationsbarriärer Brist på information Assymetrisk information: ‘Split incentives’ Beteende-faktorer ‘Bounded rationality’ Mänskliga faktorer Icke-monetära faktorer ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Styrmedel för energieffektivisering (1): Standarder ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Källa: Konsumentverket 2006 Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Källa: Konsumentverket 2006 Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringa r 1200 1000 800 600 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringa r 1200 1000 800 600 Förnybar energi? 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

Mänsklig energianvändning – 410 EJ/år Biologisk produktion (NPP) – Vind, vågor & 1 800 EJ/år havsströmmar – 11 700 EJ/år Energiinflödet från solen – 5 440 000 EJ/år ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Potential förnybar energi Vattenkraft Begränsande: Massomflyttninga r, miljöeffekter, etc. Potential: ~1/16 av dagens Begränsande: energianv. Konkurrens om mark, intermittens Vindkraft Bioenergi Begränsande: Konkurrens om mark Potential: ~1/2 av dagens energianv. Potential: ~1/4 av dagens energianv. ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Ökade matpriser – bra eller dåligt för världens fattiga Men fattiga bönder på landsbydgen kan tjäna på ökade matpriser… Fattiga i Mexico protesterar mot höga majs-priser till följd av USA: s etanolsatsning… ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Känslighet för ökade matpriser – Afrika söder om Sahara Hur mycket måste hushållen minska sin konsumtion av andra varor för att fortfarande kunna äta lika mycket / lika bra mat vid en fördubbling av matpriserna (-1=-100%)? Källa: Bryngelsson et al. 2009 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Ökad efterfrågan på bioenergi har redan lett till tropisk avskogning… …direkt: …indirekt: Palmolje biodiese l Avskognin gi Sydostasie n …indirekt: RME (raps) Majsetanol Ökad import av palmolja Ökad sojaprod. i Brasilien Avskogni ng i Amazona s ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Potential förnybar energi Vattenkraft Begränsande: Massomflyttninga r, miljöeffekter, etc. Bioenergi Potential: ~1/2 av dagens energianv. Potential: ~1/16 av dagens Begränsande: energianv. Konkurrens om mark, intermittens Vindkraft Potential: ~1/4 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark Begränsande: Kostnaden, konkurrens om mark, intermittens Solenergi Potential: Enorm… ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringa r 1200 1000 800 600 Förnybar energi? Koldioxidlagring? 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

Koldioxidinfångning & lagring – science fiction? ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringa r 1200 1000 800 600 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Kärnkraft? 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

Kärnkraften i framtiden… Fördelar: - Etablerad teknik… - Konkurrenskraftig ekonomiskt… Nackdelar: - Begränsad resurs – kan dock lösas… - Säkerhet… - Avfallsfrågan… - Kärnvapenspridning… Vi kan klara klimatutmaningen utan att behöva använda oss av kärnkraft… ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

1800 1600 1400 Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringa r 1200 1000 800 600 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Kärnkraft? 400 200 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 0 1900 Energianvändning (EJ) 2000

Exempel på energiscenario för CO 2 stabilisering på 400 ppm 25 20 Sol-vätgas 15 Fossila bränslen med CO 2 -lagring Sol- & vindkraft TW 10 Bioenergi Kärn- & vattenkraft 5 Fossila bränslen 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källa: Azar, Sanden & Sterner, New Academy Review 2004 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Styrmedel för en energiomställning: 1. Det måste kosta att släppa ut CO 2! …för att de alternativ som redan finns på marknaden ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Bränsle i svensk fjärrvärme 1970 -2000 100% 80% Gas 60% Olja Kol El & spillvärme 40% Biomassa 20% 0% 1970 1980 1990 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2000 2009 -12 -01

1. 6 2000 Gasoline cost Tax Consumption 1800 1. 4 1600 1. 2 1400 1 1200 1000 0. 8 800 0. 6 Gasoline consumption (l/cap/yr) Gasoline price (US$/l) Bensinskatter 600 0. 4 400 0. 2 200 0 0 USA Canada Australia UK Italy Utan bensinskatter skulle EU: s CO 2–utsläpp varit 230 Mt. C högre per år! Källa: Sterner, 2006 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Styrmedel för en energiomställning: 1. Det måste kosta att släppa ut CO 2! …för att de alternativ som redan finns på marknaden ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera 2. Specifika styrmedel för teknikutveckling …för att ta nya tekniker till marknaden 3. Specifika styrmedel för ökad energieffektivitet …för att korrigera andra ‘marknadsmisslyckanden’ ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Historiska förändringar i landanvändning Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Historiska förändringar i landanvändning Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Historiska förändringar i landanvändning Year 1700 Present situation (roughly) 300 -400 Mha cropland ca 1600 Mha cropland 400 -500 Mha pastures ca 3200 Mha pastures Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Historiska utsläpp av koldioxid (CO 2) ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Tropical Americas Rate: 3. 9 -4. 4 Mha/yr Emissions: 1. 5 -2. 6 Gt. CO 2/yr Drivers: Beef Soy Tropical Africa 1. 3 -2. 3 Mha/yr 0. 7 -1. 5 Gt. CO 2/yr Timber Shift. cult. Tropical Asia 2. 5 -2. 7 Mha/yr 1. 5 -4. 0 Gt. C/yr Timber Palm oil ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01 Sources: FAO (2001), De. Fries et al. (2002), and IPCC (2007) Tropical deforestation: rates and drivers

Varför så stort intresse för REDD? 1. 2. 3. 4. Tropisk avskogning är en betydande källa av CO 2 -utsläpp - 5. 9± 2. 2 Gt. CO 2/yr under 90 -talet, eller 7 -16% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen… Ett område där u-länder har uttalat vilja att bidra till utsläppsminskningar… Minskningar möjliga till låg kostnad… Stora ’co-benefits’ – biologisk mångfald, resursöverföring till syd, fattigdomsbekämpning… ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Historiska CO 2 -utsläpp från avskogning i Brasilien Diff. min-max Årliga utsläpp: 120 -200 Mt. C/yr 5 -års medel: 80 -120 Mt. C/yr Källa: Persson & Azar, Mitigation & adaptation strategies for global change, 2006 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Lösningar på problemet med ‘additionalitet’ 1. Icke-bindande mål – kan göra det möjligt att förhandla hårdare mål Nackdel: om målen sätts för lågt blir incitamenten små 2. Skapa ett separat REDD-system där utsläppsminskningar inte kan säljas på den övriga kolmarknaden Nackdel: hur ska ett sådant system finansieras? ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Hur skapa denna länk? Källa: Angelsen & Wertz-Kanounnikoff, 2009 Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning Hur länka det globala till lokala: Ekonomiska styrmedel – betalning för ekosystemtjänster eller CO 2 -pris Direkta regleringar Vilka faktorer bidrar till tropisk avskogning och hur skulle dessa påverkas av ett internationellt REDD-system? 1. 2. (Ökande) efterfrågan på jordbruksprodukter & timmer Bristande skydd för tropiska skogar, beroende på svaga institutioner och/eller bristande politisk vilja i tropiska länder ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Klimatpolitik, i form av ett CO 2 -pris, är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger incitament att minska avskogningen, så ökar det efterfrågan på bioenergi och höjer värdet på odlingsbar mark… Ett illustrativt exempel: palmolja Skogsmark lämplig för oljepalmsodling http: //atlas. whrc. org/pan_tropic_crop_mod el/ Icke-skogsmark lämplig för oljepalmsodling ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Källa: Persson & Azar, 2008 Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Vad kan vi göra för att minska vår klimatpåverkan? Viktigast: - Boende: Uppvärmning? El? Apparater? - Transporter: Gå & cykla? Kollektivtrafik? Stor eller liten bil? Flyga mindre? - Mat: Mindre kött & andra animalier? Djupfryst? Influgna varor? - Påverka politiskt! Källa: Carlsson-Kanyama et al, 2005 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på… …hur mycket vi måste minska utsläppen av CO 2 för att nå ett 2 -graders-mål …vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO 2 -mål i energisektor …vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO 2 -lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål …barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn …vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO 2 -utsläpp från energianvändning …vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO 2 -utsläpp historiskt …vilka utmaningarna är i att minska CO 2 -utsläppen från tropisk avskogning ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01

Frågor att ta med till gruppdiskussionerna: 1: Vilken rätt har vi i den rika världen att ställa krav på u-länder att begränsa sin användning av fossila bränslen och därmed koldioxidutsläpp? 2: I vilken utsträckning kan ni acceptera högre energipriser i framtiden – säg dubbla priser? …och hur tror ni att det skulle påverka era liv? ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON 2009 -12 -01