Att lsa och skriva med hjlp av appar

Att läsa och skriva med hjälp av ”appar” i mobiltelefoner och surfplattor; ett åtgärdsgenombrott Idor Svensson IKEL

Dyslexi 3 -7% Läs- och skrivsvårigheter Ca: 15 -20% i Sverige (IFN ca: 14% 12 -18 år)

Definitioner Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi • Svårigheter med att avkoda och eller läsförståelse • Kan ha intellektuella orsaker • Kan ha sociala faktorer • Hög frånvaro från skolan • Andra funktionsnedsättningar som påverkar förmågan sekundärt (t ex ADHD) • Pedagogiska metoder ej tillräckliga • Sen mognad • Svårigheter avseende korrekt och ”flytande” läsning och skrivning • Svårigheter fonologisk medvetenhet, verbalt minne och verbal processhastighet • Uppstår oavsett intellektuell nivå • Finns ingen tydlig cut-off • ”Comorbidity” kan finnas avseende språk, motorik, koncentration personlig organisation. Men dessa aspekter är inte ensamma markörer för dyslexi • Hur de responderat på systematisk träning (Singelton, 2009)

”Reading skills among students with intellectual disabilities” Svart = 6 -10 år Grått = 11 -15 år Streckat = 16 -21 år Ratz & Lenhard, 2013 Alfabetiskt” läsande” Läser inte Logografiskt ”läsande” Ortografiskt” läsande”

”Reading skills among students with Intellectual Disabilities” Ratz & Lenhard, 2013 Åldersgrupp 16 -21 = 41% läser Hela gruppen • Severe ID (Intelectual Disability) = De flesta lär sig inte att läsa • Moderate ID = ca: 30% läser • Mild ID = 59% läser

Alternativa verktyg Assistive technology Kompensatoriska hjälpmedel

Två demokratiska principer som kan äventyras vid läs- och skrivsvårigheter • Avkoda text = ta till sig text – Talsyntes (text-to-speech) • Skriva text = förmedla budskap via text – Taligenkänning (speech-to-text)

Alternativa verktyg (AV) – Assistive technology (AT) Vad är poängen med att använda AV/AT? • Tillgänglighet • Lika villkor – Delaktighet – självständighet • Underlätta vardagen – Struktur – Kulturell delaktighet (läsa böcker mm) • Stimulera till att våga! – Söka den utbildning man vill – Det arbete man vill

Vilka kan ha nytta av AV? • Alla i läsinlärningsprocessen • Läs- och skrivsvårigheter – Som ett stöd för att komma igång med läsandet och skrivandet (”språngbräda”) • Dyslexi – En nödvändighet för att klara vardagen, att inte ”förlora mark” i övriga ämnen i jämförelse med sina jämnåriga – Att behålla skolsjälvbilden (global självbild). • Elever i särskola!!

Learning to Read – Reading to Learn LR RL 1) Hur lång tid är acceptabel mellan LR och RL? 2) Vad är lägsta nivå för RL?

Vad vet vi avseende tidigare forskning? • Möjligt att träna upp fonologiska förmågor (under förskoleår och tidiga skolår) • Tidiga insatser är effektiva • Intensiva och systematiska insatser är effektiva • Små elevgrupper är effektiva (Ehri m fl, 2001; Kjeldsen m fl, 2003; Torgesen m fl, 2001; Wolff, 2011) Vad vet vi inte: • AV (Alternativa Verktyg) förbättrar teknisk läsning? • AV förbättra läsförståelse? • AV förbättrar ”literacy”? • AV gör att eleven kan ta till sig och förmedla text? Passar AV för alla grader av svårigheter och intellektuell förmåga?

Pilot-projekt - i. Phone/i. Pad ”Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutveckling” (Svensson, Lindeblad, Gyllin, Gagner, & Sand) • Elever från årskurs 4 till 9 med uttalade läs- och skrivsvårigheter • Fyra sessioner per vecka under fem veckor, totalt 20 sessioner • 40 -60 minuter per session – En grupp använder bara AV – En grupp använder både AV och träningsprogram • Cirka 80 elever har deltagit i pilotstudien.

Syfte och frågeställningar • Undersöka effekter av att systematiskt använda digitala applikationer med avsikt att förbättra läs- och skrivförmågan för elever med läs- och skrivsvårigheter. – Kan apparna kompensera läs- och skrivsvårigheter i så gott som alla situationer? – Ökar motivation till läsning och skrivning och skolarbete överhuvudtaget genom användandet av appar?

Metodologiska problem med AV – träningsprogram - appar SVÅRT ATT MÄTA LÅNGSIKTIGA FÖRÄNDRINGAR OCH VAD MÄTER VI? ORDAVKODNING, LÄSFÖRSTÅELSE, GLOBALT LÄSMÅTT, LITERACY • Allmänna skolan – Hur länge skall en intensiv åtgärd vara? – Tidsaspekt för läraren – Att gå ifrån klassrummet – AV och appar har en snabb utveckling därför utforska funktion

Preliminära resultat • Nästan alla elever och lärare är positivaeller mycket positiva till att använda mobiler/surfplattor • De, hitintills, mest uppskattade apparna har varit: Prizmo, Pages, i. Speak, Say. Hi, Skolstil och Ruzzle. • Ökat motivation för skolarbetet. Några beskriver märkbara effekter på global självbild “viktig livlina och stor trygghet” “kompensera för nedsatt omvärldskunskap” • Ännu inga tydliga förbättringar avseende resultat på lästest även om flertalet visar en förbättring på läs- och skrivtest inte minst på engelskan. • Brister avseende uppkoppling på skolorna och då fungerar inte en del av programmen • Några elever tycker inte om att gå ifrån klassrummet Idor 13 -04 -27

Spontana kommentarer från elever (vad var bra respektive dåligt med projektet) Skolstil hjälper mig skriva rätt Få i. Phonen Skriva på i. Phonen Ta kort på en text och få det uppläst Hjälp till engelska Vet inte, allt funka bra Borta från Klassrummet för mycket För dålig täckning i skolan Har ej fått lärarstöd Kul, lärt mig mycket Kunde inte ringa och Sms: a i telefonen Komma ihåg att ta med sig till skolan Lyssna på böcker göra läxor Lärde mig mer på engelska Att man lära sig allt man behöver träna på

Spontana kommentarer lärare (vad var bra respektive dåligt med projektet) Kul att vara med och utveckla Hög motivation Teknikstrul och tidsbrist Ökad självständighet stolthet Vårt eget handikapp i det tekniska Prizmos kamerafunktion Mycket dålig uppkoppling Möjlighet till annat arbetssätt Avlastning ökar elevens självständighet Apparna svåra i början Bra fokusering Åtgärderna tog för lång tid Ingen egen i. Phone att öva på Bra appar att använda i undervis. Tränar fokusering och koncentration

Vad har vi lärt oss i pilot-projektet? § Viktigt med vetenskapligt be(ut)prövade program/utrustning § Vilka insatser passar för vilka elever under vilka förhållanden? § Dator – surf/läsplatta – mobiltelefon § Android – Mac § Kvalité på appar § § § Hur fungerar talsyntes? Hur fungerar tal-till-text? Hur fungerar skanningsfunktion? Daisy app, är det enkelt att få tag på böcker? Hur bra är spararfunktionen? Tid för pedagogen! § Viktigt att ”apparna” funkar som tänkt annars risk för motsatt verkan. § Kombinera träningsprogram med alternativa verktyg

Läs- och skrivsvårigheter Fokus beroende på individens ålder Förebygga Träna/öva - Kompensera Grundskolans Förskolan år Förskolan och 7 -9åroch 1 i grundskolans gymnasiet grundskolan år 1 FÖREBYGGA Träna/öva Förebygga - Kompensera Förebygga - Träna/öva Grundskolans år 2 -6 TRÄNA/ÖVA Grundskolans år Grundskolans 7 -9 och år 7 -9 och gymnasiet KOMPENSERA Öva o Kompensera Beroende på nivå IFN Skola institutioner gymnasiet Vuxna särskola Kompensera

Alternativt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott • Wallenbergsstiftelsen • Deltagande forskare – – – – Idor Svensson leg. Psykolog, docent I psykologi, Linnéuniversitetet Emma Lindeblad leg. psykolog/doktorand Linnéuniversitetet Stefan Gustafson Ph. D i psykologi, Linköpings universitet Staffan Nilsson professor i statistik Chalmers, Göteborgs universitet Marianne Björn Ph. D i pedagogik, Linnéuniversitetet Christina Sand Specialpedagog Ronneby kommun (Linnéuniversitetet) Tom Gagner Adjunkt IT-pedagogik Linnéuniversitetet • Projektstart jan. 2014 • Avsikten är att samla in data på 180 elever fördelat på 60 elever i årskurs 4, 8 och gymnasiet Idor 13 -08 -12

Konklusion • Drivande • Följa forskning • Inköp av adekvat utrustning • Utvärdera Skolledning/Instituti onsledning • Hantera utrustning • Följa forskning • Flexibilitet vid åtgärder (RTI) Lärare/specialpedag og/behandlare • Motiverade • Självinsikt (Noga utredda) Elev

Konklusion AV - en utmaning för skolan Finns uppkoppling? Vilken utrustning skall man köpa in? Vilken utbildning erbjuds för personalen? Hur följer skolorna utvecklingen? Hur arbetar man med pedagogiska aspekter avseende AV? • Hur tänker lärare avseende träning kontra kompensation? • Hur arbetar skolorna med elevens motivation och självinsikt? • • • Idor 13 -04 -27

Barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning • Hur arbetar man med läs- och skrivinlärningen? • Vilka hjälpmedel används idag, barn-ungdomarvuxna? • Kan alternativa verktyg förbättra nivån avseende att ta till sig och förmedla text? – Mild ID – Moderate ID – Severe ID Idor 13 -09 -13