Att bidra till jmlikhet i hlsa delaktighet som

Att bidra till jämlikhet i hälsa – delaktighet som metod, teori och praktik Exemplet Folkhälsogrupp Jämvikt Maria Magnusson Leg dietist, leg sjuksköterska, Med dr Angereds Närsjukhus Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet maria. magnusson@allmed. gu. se

Community based participatory research (CBPR) Generell titel Två grundprinciper q. Empowerment Utmaningar q. Ur folkhälsosynpunkt: Kommer de som vi helst vill nå verkligen till tals? q. Kunskapsspridning q. Ur forskningssynpunkt: Balans mellan medborgarstyrning och vetenskapliga krav Potvin et al (2003), Leung et al (2004)

Generell titel ”Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. ” Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Myrdal, A & Myrdal G (1934). Kris i befolkningsfrågan. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet – föreställningar och politik i skolmåltidens historia, sid 85. Stockholm: Carlssons

Generell titel

Generell titel Territoriell stigmatisering (Sernhede 2009) …self-otherization, det vill säga den process där "den Andre" internaliserar och identifierar sig med, och därmed ger legitimitet åt, de bilder av "den Andre" som den dominerande kulturen gör gällande…"

Generell titel Jämvikt bedrivs med kontaktgruppernas behov som utgångspunkt, i fyra parallella spår • Att bekräfta och förmedla kunskap • Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete • Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete • Underlätta för spridning av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens (Magnusson et al. , 2014)

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2015) s 141 Generell titel Förslag där modellen Folkhälsogrupp Jämvikt kan tillämpas Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet Förslag 8: Tillhandahåll likvärdig barnomsorg och förskola av hög kvalitet till alla och i förhållande till graden av utsatthet Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Förslag 11: Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet Förslag 12: Förhindra elevers skolavhopp och öka närvaron Förslag 13: Utveckla skolans samarbete med föräldrarna Förslag 14: Utför ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan Förslag 15: Främja en likvärdig elevhälsovård Förslag 16: Organisera och planera för elevers deltagande och inflytande i skola och samhälle Förslag 17: Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning i stadens skolor Förslag 18: Vidta åtgärder som främjar barns lärande Förslag 19: Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Förslag 25: Stärk invånarnas delaktighet, infytande och trygghet Förslag 26: Planera för en hälsofrämjande närmiljö

Aktuella insatser av Jämvikt i nordöstra Göteborg Generell titel ”Spår” Vad Samverkanspartner Gruppsamtal med föräldrar. Dietist från Jämvikt, sjukgymnast från Hälsoteket i Angered (Hi. A). Familjecentraler, BVC, öppna förskolor, biblioteken i Angered och Hjällbo Dialogföreläsningar om mat och hälsa. Dietist och/eller folkhälsovetare från Jämvikt. Hi. A, Gårdstensbostäder/ Göteborgsvarvet, Kultur. ATOM, Angereds FC, Rädda barnen. Frukostträffar kring hälsa och bra mat. Folkhälsovetare från Jämvikt, sjukgymnast från Hi. A. Angeredsgymnasiet ( nyanlända elever på SPRINT-programmet). Samtal med unga kvinnor i ”kursen” Fit for life. Dietist och folkhälsovetare från Jämvikt. Ungdomsmottagningen på Angereds Närsjukhus Livsstils”kurs” om mat och hälsa. Folkhälsovetare från Jämvikt, sjg från Hälsoteket i Ö Gbg Hälsoteket i Östra Göteborg, Arbetsförmedlingen Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Hälsocertifiering enligt HUGA SDF Angered Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete Hälsocertifiering enligt HUGA på skolor Fyra skolor hälsocertifierade 20142015 Samverkan med förskola och BHV för anpassning av Hälsocertifiering enligt HUGA förskolan SDF Angered respektive Centrum, Smittskyddsenheten, centrala BHV Ingår i ovanstående. Riktade föreläsningar för personal Centrala BHV Bekräfta och förmedla kunskap Underlätta för spridning av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens

Generell titel Arnstein SR. A Ladder Of Citizen Participation. Journal of the American Institute of Planners 1969; 35(4).

INFLYTANDETRAPPAN Generell titel http: //dialog. socialhallbarhet. se/forberedelser/niva-1/inflytandetrappan/ (nedladdad

INFLYTANDETRAPPAN - PROBLEMATISERING Generell titel

Generell titel Social Cognitive Theory (Glanz 2008) Hälsans determinanter • tilltro till egen förmåga (self-efficacy) • tilltro till kollektivets förmåga • ömsesidig bestämmelse (reciprocal determination) • Underlättande (facilitation) • individens/gruppens förväntningar på utfall (outcome expectations) • lärande genom observation (learning by observation)

MATRIS Generell titel FÖR ELEVER. Delmål, definierade utifrån resultatmål och bestämningsfaktorer RESULTATMÅL Ömsesidig bestämmelse Barnen Det är en skall äta gemensam kultur frukost före att äta frukost varje skoldag BESTÄMNINGSFAKTORER Underlättande Förväntningar på utfall Eleverna får tips Eleven tror på om hur de skall att hen kommer göra (gå och lägga att må bra av sig i tid, förbereda, att äta frukost lagom förväntningar) Barnen skall Det är en Måltidsmiljön är Eleven tror på äta lunch i gemensam kultur trevlig att hen kommer skolan att äta skollunch att må bra av dagligen Eleverna gillar att äta lunch maten ”Undervisning” Barnen skall Eleverna äta bra betraktar det som mellanmål bra att skilja mellan vardag och fest Grönsaker, frukt och bra smörgåsar görs tillgängligt Eleverna får kunskap om goda och bra mellanmål Tilltro till den egna förmågan Eleven tror på att hen ska kunna börja äta frukost och ser hur det är möjligt Tilltro till kollektivets förmåga Utveckla ”frukost klubb” då flera barn möts i skolan för att tillsammans äta frukost. Eleverna tror på att deras åsikter tas på allvar. Att de själva med den kunskap de har om mat kan vara delaktiga i utformandet av bra matsedel. Eleverna känner att Man ser att andra deras skolkamrater elever/ lärare sitter i värnar om deras lugn och ro för att gemensamma äta, plockar undan måltidsmiljö och att man efter sig, talar lugnt tillsammans vet hur osv. man ska kunna äta för att må bra Eleverna är delaktiga i utformandet av matsedeln (”matråd”) Eleven tror på Eleverna känner Fruktstunden blir en att hen kommer att bra mellanmål gemenskap. att må bra av kan vara enkelt. att äta mellanmål Mellanmålsfolder Lärande genom observation Andra äter frukost hemma eller i skolan. Eleven kan se olika typer av frukt och grönt och att andra barn/ vuxna tycker att det är gott.

Generell titel Exempel på rapport. Öppna förskolan XX De bestämningsfaktorer för hälsa som insatserna inriktade sig på var: Underlättande, förväntningar på utfall, tilltro till den egna förmågan, tilltro till kollektivets förmåga, lärande genom observation 4 st träffar, april-juni. Sammanlagt 24 föräldrar (en del ev kommit flera gånger) samt förskolepedagoger. Innehåll: Ofta finns det deltagare som inte talar svenska, då hjälps man åt med tolkning, och pratar också engelska. Provsmakning av frukt och grönsaker och dipp. Fettkvalitet, lätt, light, sockrat, nyckelhålsmärkning. Goda samtal kring amning, energibalans, söta drycker i nappflaska, aptitreglering. Smakprov, munmotorik, matningsteknik, trygghet och matglädje. Måltidsstruktur och regelbundna måltider. Barngröt, babysmörgås. Hälsoguidens bilder på veckoranson av sällanmat. Vegetarisk/vegansk mat. Bra mellanmål, risk för att sätta i halsen. Vätskebehov, nutrition vid täta infektioner. ”Sockerutställning”. Mycket inbördes stöd i grupperna. Ibland flera enskilda samtal snarare än gruppsamtal. Reflektion: Blandade grupper socioekonomiskt. Inkluderar genom att tala långsamt och tydligt tal, väntar in tolkningar, nyanserat utifrån olika matkulturer, använder mycket bilder. Ber föräldrarna berätta om hur de gör. Låter föräldrarna styra vilken info som ges. Ev skada? När en del föräldrar styr så att det handlar mest om exvis åldersspecifika frågor kan andra känna sig utanför. Kan också vara svårt när dietisten blir tvungen att nyansera råd som föräldrar delar med sig av. Vad har vunnits (bedömning)? Stärkt tilltro till egna förmågan. Glädje över recept och råd om knep kring grönsaker. Bekräftat sin kunskap. Stöd från gruppen att våga genomföra förändring. Indikationer för metodutveckling Försöka finna kvinnor och män från andra kulturer som bärare av kostbudskap och som inspirationskällor. Ta med basutbud av material för ökade möjligheter till flexibilitet på mötena. Förskolan önskar fortsatt regelbundet samarbete, inför hösten i föräldragrupper på mer regelbunden och organiserad basis, tillsammans med socionom.

Generell titel Referenser Bartholomew, L. K. , G. S. Parcel, and G. Kok, Planning health promotion programs: an intervention mapping approach 2011: Jossey-Bass. GLANZ K, RIMER BK & VISWANATH K 2008. Theory, research and practice in health behaviour and health education. In: GLANZ K, RIMER BK & VISWANATH K (eds. ) Health Behaviour and Health Education. John Wiley & Sons, Inc. Göteborgs Stad (2014) Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Social resursförvaltning. Leung, M. W. , I. H. Yen, and M. Minkler, Community based participatory research: a promising approach for increasing epidemiology's relevance in the 21 st century. Int J Epidemiol, 2004. 33(3): p. 499 -506. MAGNUSSON, M. , HALLMYR LEWIS, M. , SMAGA-BLOM, M. , LISSNER, L. & PICKERING, C. 2014. Health Equilibrium Initiative: a public health intervention to narrow the health gap and promote a healthy weight in Swedish children. BMC Public Health, 14, 763. Mc. Alister AL, Perry CL, Parcel GS. How individuals, environments and health behaviors interact. Social Cognitive Theory. In: Glanz K, Rimer BK, Viswanath K, editors. Health behavior and health education: theory, research, and practice John Wiley & Sons, Inc. 2008. Potvin, L. , et al. , Implementing participatory intervention and research in communities: lessons from the Kahnawake Schools Diabetes Prevention Project in Canada. Soc Sci Med, 2003. 56(6): p. 1295 -305. Sernhede O. School, Youth Culture and territorial stigmatization in Swedish Metropolitan Districts. Young 2011; 19(159).

Generell titel Tack för uppmärksamheten!