Att arbeta med personer med funktionsnedsttningar Frelsning 2018

Att arbeta med personer med funktionsnedsättningar Föreläsning 2018 -02 -12, Termin 1, SQ 4111 Introduktion till socialt arbete Socionomprogrammet Jörgen Lundälv Institutionen för socialt arbete, GU

Foto: Sveriges Radio

Foto: Bengt Bergman

Foto: Jörgen Lundälv

Utsikt mot havet Foto: Karl Franklin

Några perspektiv och områden • Att arbeta med funktionsnedsättningar • Att möta studenter vid en funktionshinderkurs – möten och samverkan med funktionshinderorganisationer och patientföreningar • Från kursintroduktion till publicerad Studentantologi (bok) • Att arbeta med funktionshindersforskning – möten, erfarenheter och brukarmedverkan i forskning

Funktionsnedsättningar • Medfödda funktionsnedsättningar • Förvärvade funktionsnedsättningar

Målgrupper • Rörelsenedsättningar • Synnedsättningar • Hörselnedsättningar • Intellektuella funktionsnedsättningar • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Psykiska funktionsnedsättningar • Dolda funktionsnedsättningar • Flerfunktionshinder

Kroniska sjukdomar • Parkinsons sjukdom (PS) • Reumatiska sjukdomar • Hjärt- och kärlsjukdomar • Cancersjukdomar • Njur- och leversjukdomar • Diabetes • Kronisk smärta • Allergier • Multipla kroniska sjukdom ar (en person har flera kroniska sjukdomar)

Men först några bilder av miljöer

Foto: Jörgen Lundälv

Fallprevention Stolpe i trappa Foto: Jörgen Lundälv

Foto: Jörgen Lundälv Trötthet Balanssvårighet Möjlighet att vila

Foto: Jörgen Lundälv Fånge i badkaret

Foto: Jörgen Lundälv

Att arbeta med funktionsnedsättningar • • • Personliga assistenter Ledsagare Stödperson Funktionshinderorganisationen Patientföreningen LSS-handläggaren (Kommunen) Hemtjänstpersonalen Sjukgymnasten/arbetsterapeuten Färdtjänstpersonalen Gruppboende Habilitering & Hälsa Kurator inom hälso- och sjukvården

Att möta studenter vid en funktionshinderkurs – möten och samverkan med funktionshinderorganisationer och patientföreningar

Från kursintroduktion till publicerad Studentantologi (bok)

Jonna Svensson, student Elin Sandsjö, student Håkan Högberg, ordf. DHR, Göteborg, samverkanspartner Henry Kenamets, bokförläggare, Bokskogen förlag Rebecca Ringberg, student

UTGÅNGSLÄGE Höstterminerna 2011 och 2012 deltog 53 studenter på Socionomprogrammet i en valbar kurs: Fysiskt funktionshinder och långtidssjukdom – livsvillkor och sociala sammanhang (7. 5 hp). I lärandemålen ska den studerande kunna redogöra för livsvillkor och sociala sammanhang för personer med fysiska funktionshinder och långtidssjukdomar. Det studentcentrerade lärandet i kursen handlade om att träna studenter att reflektera och skriva om utsatthet, funktionshinder och långtidssjukdom. Resultatet av detta arbete ledde fram till antologin Bilder av funktionshinder och långtidssjukdomar (Lundälv och Larsson, 2015)

ARBETSPROCESSEN Val av texter från grupparbete Samtycke inhämtades från författarna till redigering och publicering Söka medel för bokproduktion – DHR Unga rörelsehindrade Söka kontakt med bokförlag – Bokskogens förlag Läsning och redigering av manus - redaktörer Publiceringen - bokförlag Releasesammankomst – Dalheimers hus i Göteborg

RESULTAT – STUDENTERS LÄROPROCESS * Studenternas läroprocess: studenterna möter och intervjuar personer med andra livslopp, funktionshinder och långtidssjukdomar. * Träning i analytisk förmåga och att begreppsliggöra sina erfarenheter från grupparbeten. * Studenters reflektioner resulterar i en text som först seminariebehandlas * Etiska perspektiv: att studera en människas utsatthet och livsvillkor.

RESULTAT – LÄRARES LÄRANDE Läsning och bearbetning av texter. Skillnaden mellan seminarietext och antologin: ökad läsbarhet och koncentrering av textmaterialet. Kontakt med studenter under framställningsprocessen (ca 2. 5 år).

Att arbeta med funktionshindersforskning – möten, erfarenheter och brukarmedverkan i forskning

Foto: Albert Martinsson

Minirapport, utgiven 18/102016

Debattartikel i tidningen Värmlands Folkblad 25/10 -2016

Brukarmedverkan – En introduktion av Lars Rönnmark • ”Genom att involvera brukare kan forskning, utvärdering, och utvecklingsarbete få tillgång till brukares kunskaper. Brukare av välfärdstjänster vet hur hjälp och stöd från välfärdsorganisationer fungerar i praktiken och kan ge en synnerligen viktig återkoppling till välfärdssystemen” av Lars Rönnmark (s. 9 Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete, 2011).

Forskningscirklar • 4 steg som kan beskriva forskningscirkeln. • Genomföra forskningscirkel vid 6 tillfällen under ett halvår • Läsa mer: Forte (2015): Brukarmedverkan. Forskning med och om brukarmedverkan.

Steg 1 – Deltagare och teman • ”Gruppen består av brukarrepresentanter och samhällsaktörer med ett gemensamt intresse. Att uppnå resultat av något slag i en gemensam fråga. Cirkeln leds av forskare. Varje cikeltillfälle, cirka 4 -6, har ett tema. Det första bestäms av forskarna. Därpå följande teman beror på diskussionen och bestäms gemensamt av deltagarna från tillfälle”. (s. 6 i Forte, 2015).

Steg 2 - Inbjudna experter • ”Gruppen har möjlighet att be om extra expertråd för att komma vidare i diskussionen. Inbjudna experter kan till exempel ge en presentation eller delta i diskussionen” (s. 6 i Forte, 2015).

Steg 3 - Hemuppgiften • ”Gruppen diskuterar sig fram till hemuppgifter som utförs mellan cirkeltillfällena. Dessa kan handla om egna reflektioner, att prata med personer i ens närhet om ett specifikt ämne etcetera. Genom hemuppgifterna avses deltagarna bli aktiva, kreativa, motiverade och kunna bidra med ytterligare information till nästa cirkeltillfälle”. (s. 6 i Forte, 2015).

Steg 4 - Analys • ”Analysen innehåller två nivåer. Första nivån börjar efter första cirkeltillfället. Både deltagare och forskare deltar. Varje cikeltillfälle därefter inleds med att deltagarna återkopplar till forskarnas summering av föregående mötesanteckningar. Andra nivån involverar endast forskarna. De organiserar insamlad data” //”Deltagare och forskare kommer gemensamt fram till förslag till lösningar” (s. 6 i Forte, 2015).

Utmaningar och överväganden • ”Forskaren ställs dock inför en rad utmaningar, inte minst av etisk karaktär. Brukarna kan uppleva att deras bidrag inte beaktas eller att deltagandet är påfrestande. Brukarmedverkan tar dessutom tid i anspråk och kräver extra resurser. Brukarmedverkan i forskning bör därför vila på vetenskaplig grund och vara kostnadseffektiv”. (ur Forte, 2015)

Utsatta grupper och risker i hem- och boendemiljöer

Institutionell kontext • Socialtjänstlagen (So. L) • LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade • Lag om bostadsanpassningsbidrag • Barnkonventionen (rätten till hälsa och säkerhet) • FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Bostaden • Den trygga miljön? • Avsiktliga respektive oavsiktliga skador • Hot och våld i nära relationer • Skadeförebyggande arbete • Nollvision mot skador • Arbetsmiljö för socialarbetare, boendestödjare, hemtjänst, personliga assistenter och ledsagare

Frågeområden - expertintervjuer • Vilka skadetyper drabbas olika riskgrupper av? • Vilka är de nödvändiga och tillräckliga villkoren/förutsättningarna för att individer skadas allvarligt eller omkommer i hem- och boendemiljöer? • Vilka hinder/möjligheter finns för att göra hem- och boendemiljöer mer säkra? • Vilka skador och risker anser ni i er organisation är viktiga att studera närmare? • Var inträffar skadorna? • Hur kan tryggheten öka i hem- och boendemiljöer? • Hur kan du som företrädare arbeta aktivt på samhällsnivå med förebyggande arbete?

Två forskningscirklar 1. om funktionsnedsättningar 2. om kroniska sjukdomar

Cirkel 1 - funktionsnedsättningar • DHR – Göteborgsavdelningen • Förbundet Unga Rörelsehindrade • HSO Göteborg • Reumatikerförbundet, Reumatikerdistriktet, Göteborg

Cirkel 2. Kroniska sjukdomar • Astma- och allergiförbundet • Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft • Osteoporosföreningen Göteborg • Parkinsonföreningen Göteborg

Resultatet från cirklarna • Cirkel 1: Minirapport (tryckt och elektroniskt, tillgängligt)https: //goteborg. reumatikerforbundet. org/aktuellt/nyhet er/rapport-fran-forskningscirkel/ • Cirkel 2: Liten och praktisk informationsbroschyr om stöd och hjälp i bostadsmiljön (under utgivning)

Att diskutera • Vilka stödmöjligheter finns för personer som inte får sina rättigheter tillgodosedda genom otillgängliga och riskfyllda bostäder? • Hur stor är risken att en brukare kan få sin personliga assistans minskad eller indragen vid ansökan om bostadsanpassning? Vilka strategier använder brukaren?

WHO – Världshälsoorganisationen (2011) rapport ”World report on disability”

TACK FÖR ATT DU LYSSNADE!