Arbetsmilj Ny AFS 2015 4 OSA Varfr en

Arbetsmiljö

Ny AFS 2015: 4 (OSA)

Varför en ny AFS ? • Intresse för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har ökat. • Ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling på våra arbetsplatser har blivit mer uppmärksammat. • Tydligare regler och krav har efterfrågats.

• Syftet är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden. • Vänder sig till alla arbetsgivare. • Arbetsgivaren har ansvar att föreskriften följs. • Alla arbetstagare omfattas av reglerna: Fast anställda, vikarier, timavlönade, praktikanter och lärlingar.

Omfattas ej • Skolelever och studenter omfattas inte av den nya föreskriften • (inte heller de som är under vård på anstalt).

AFS: en bör leda till • Förändring av arbetslivet med minskad ohälsosam arbetsbelastning och förebygga kränkande särbehandling • Förändrad kunskap/syn • Konkretisering av arbetsmiljölagen • Lättare för arbetsgivaren att göra rätt • Stärka rättssäkerheten på området

Den nya föreskriften ersätter • Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980: 14) • Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993: 17) • Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990: 18)

Innehåll • Syfte, tillämpningsområde, till vem den riktar sig (sid 5) • Definitioner (sid 6) • Systematiskt arbetsmiljöarbete (sid 7) • Kunskaper … (sid 7) • Mål (sid 7) • Arbetsbelastning (sid 8) • Arbetstid (s 10) • Kränkande särbehandling (s 11)

” Den organisatoriska arbetsmiljön är resultatet av hur arbetet ordnas, styrs, kommuniceras och hur beslut fattas. Den sociala arbetsmiljön är hur vi samspelar med och påverkas av de personer som finns runt omkring oss, till exempel medarbetare och chefer. Till den räknas även digitala forum som mejl, sms, chatt o ch liknande”

Kunskap AFS 2001: 1, 6§ Arbetsgivaren ska se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. AFS 2015: 4, 6§ Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till så att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Vinster Farhågor • Tydligt arbetsgivaransvar • Ny byråkrati • Bra definitioner • Tydligt stöd för att stötta skolledare • AG prioriterar ensidigt • Konflikthärd

Arbetsbelastning 9 § Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Exempel på krav: • Arbetsmängd • Svårighetsgrad • Tidsgräns • Emotionell (känslomässig) påfrestning • Kognitiv belastning • Fysisk belastning, som följer på arbete med att lyfta och bära tungt, gå mycket etc.

Exempel på resurser: • Arbetsmetoder • Arbetsredskap • Kunskap och kompetens • Bemanning • Socialt stöd från chefer och kollegor • Möjligheter till kontroll i arbetet • Möjligheter till återhämtning under arbetstid

Arbetsinnehåll 10 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter som de skall utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras och 5. Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet

Arbetstid 12 § Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Arbetstidslagen anger yttersta gränser för arbetstiden men innehåller inga regler hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet.

Exempel på risker: • Skiftarbete • Arbete nattetid Finns dessa risker inom lärargrupperna? • Delade arbetspass • Stor omfattning av övertidsarbete • Långa arbetspass och • Långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntning att vara ständigt nåbar.

”Kränkande särbehandling är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. ”

Kränkande särbehandling § 13. . . Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. § 14 Arbetsgivaren skall se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Utred med omsorg En undermålig utredning kan ställa till med mer skada än nytta. Den som utreder måste ha tillräcklig kompetens möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende.

Mer info hittar du på: www. suntarbetsliv. se Grundläggande information Osa-kompassen www. av. se Föreskriften Utmaningen (film) mm