Arbets och miljmedicin Arbets och miljmedicin AMM Ett

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin (AMM) Ett kompetenscentrum för hälsa i arbete, miljö i norra regionen, genom att bedriva patientverksamhet, forskning och undervisning.

I Arbets- och miljömedicins (AMM) uppdrag ingår att: • Bedriva klinisk patientverksamhet inom norra regionen (Västernorrland, Jämtland/Härjedalen, Västerbotten, Norrbotten) • På uppdrag av regionerna tillhandahålla gemensamma regionala spetsfunktioner inom Arbets- och miljömedicin • Tillse att det långsiktigt finns arbets- och miljömedicinsk kompetens för att kunna genomföra patientutredningar • Bedriva preventivt arbeta och arbete med metodstöd till hälso- och sjukvård, FHV, yrkesutbildningar samt geografiska områden med specifika arbets- eller miljöproblem • Bistå vid förfrågningar från hälso- och sjukvård samt FHV • Miljömedicinskt expertstöd riktat till landsting/regioner, länsstyrelser och kommuner • Samarbeta med universitet om forskning, utvecklingsarbete och undervisning

Verksamhet (patient/befolkning) Remisser och förfrågningar från hela norra regionen (Företagshälsovård, Hälsocentraler/Sjukhus, Kommuner, Länsstyrelser, egen vårdbegäran) AMM arbetar i team för att besvara frågan om: - patientens sjukdom/besvär kan förklaras av exponering på jobbet eller i omgivningsmiljön eller om olika miljöfaktorer i omgivningsmiljön kan utgöra en risk för befolkningen ?

Utbildningsuppdrag Preventivt uppdrag Främst mot företagshälsovård och primärvård - Exempel: Spirometri, kontorslandskap, hand-armvibrationer, inomhusmiljö - VT 19, kognitivfunktion i arbetslivet, Ventilation, Svetsrök (Gällivare) Hand-armvibrationer, Luleå 4 december Medicinska kontroller, ny AFS, 23 sept Umeå (kan streamas) HINTA (Hälsosamt inträde i arbetslivet)

Besök 2019 (tom sept) 140 120 100 80 60 40 20 Nybesök 2019 Nybesök 2018 a su m m nd te rn Vä s te rb or ot rla te n ot te n No rrb Jä m tla nd /H är je da le n 0

Vilka remitterar till AMM från Norrbotten (2019) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hälsocentral Företagshälsovård Sjukhus Egen vårdbegäran

Exponeringar Norrbotten (2016 -2019) Lösningsmedel 100% 90% Härdplaster 80% Inomhusmiljö/byggnadsrelat erat Psykosocial belastning 70% 60% Gaser 50% Annat 40% 30% Fysisk belastning 20% Luftburna partiklar 10% Fysisk belastning + vibrationer Vibrationer 0% Andel Norrbotten Andel övriga

Förfrågningar (samtliga regioner) 90 Ca 130 st 2018 30% rörde graviditet 80 70 60 Kommuner 40 Privatpersoner 30 Företagshälsovård % 50 20 10 0 2018

Vilka resurser har vi till förfogande - Läkare (överläkare, specialist, ST) - Ergonomer - Specialistsköterska - Yrkeshygieniker - Psykolog - Administratörer Kliniskt arbete, arbete med utbildning mm, forskning

Yrkeshygieniker?

Yrkes- och miljöhygieniker - exponeringsbedömare • Vad finns i patientens arbets/omgivningsmiljö • Vad, när, hur mycket, hur ofta, vilken väg • Vilken är exponeringsnivån/halten? • När är en arbetstagare exponerad? • Exponeringsbedömning • Till stöd • • • Patientmötet Kunskapssammanställningar Vetenskapliga studier Andra AMM-kliniker Egna eller andras mätningar FHV

Utredningsgång En arbetsmedicinsk patientutredning omfattar följande delar utifrån aktuella behov: • Sjukdomshistoria och detaljerad arbetsanamnes • Klinisk undersökning (läkare, belastningsergonom) • Exponeringsbedömning (belastningsergonom, yrkeshygieniker eller psykolog) • Kliniska tester -Kvantitativ sensorisk testning (vibrametri/termotest) vid misstänkt vibrationsskada, -Spirometriundersökning, aridol vid astma/KOL-utredning -Neuropsykologisk undersökning vid misstänkt lösningsmedelsskada • Arbetsplatsbesök • Genomgång av aktuell vetenskaplig litteratur • Remissvar till inremittent och patient

Exempel: Patientfall • Remiss från företagshälsan med frågeställning vibrationsskada i händer? • Anamnes: Man, 61 år. Migrän och hypertoni, står på ACE-hämmare/tiaziddiuretika. Besvärats av domningar/smärta i händer/fingrar bilat samt vita fingrar (dig 2 -5 bilat) sedan minst 10 år. Upplever nedsatt känsel alla fingertoppar. Accentuerade besvär sista året. Fumlig, svårt knäppa skjortan. Vita fingrar även sommartid. • Klinisk undersökning (läkare): Cor/pulm ua. BT 150/100 (lätt förhöjt). Nacke/axlar/armbågar ua. Händer: kraftigt avvikande värden på monofilament (känsel beröring) samt 2 PD (7 mm). Kan ej diskriminera mellan vasst/trubbigt eller varmt/kallt alla fingrar. Nedsatt vibrationssinne hö hand. Nedsatt kraft bilat händer (jamar, pinchtest). Tester för karpaltunnel pos bilat. • Exponering (yrkeshygieniker): Arbetat som skogsarbetare sedan 80 -talet. Motor- och röjsåg 10 tim/dag, 4 dagar/v maj-okt. Vintertid kört grävmaskin. Under 33 år daglig exponering (A 8) 5 m/s 2 sommartid, 1. 5 m/s 2 vintertid. Ingen fritidsexponering. • Undersökningar: Neurografi/EMG: bilat karpaltunnelsyndrom. • Vibrametri/termotest (yrkeshygieniker): patologiska vibrogram för samtliga mätpunkter. Avvikande kylatrösklar, normala värmetrösklar. Lab: ua

Forts patientfall • Bedömning: 1. Sjukdom: Uttalad vibrationsskada (bilat karpaltunnelsyndrom, fintrådsneuropati, sekundärt Raynauds fenomen = HAV) 2. Exponering: daglig vibrationsexponering som återkommande legat mycket högt (>/= gränsvärdet på 5 m/s 2) under mer än 30 år. 3. Samband: Väl dokumenterat samband mellan exponering för handöverförda vibrationer och uppkomst av Raynaudss syndrom, fintrådsneuropati och karpaltunnelsyndrom (referens). Pat: s nivå av vibrationsbelastning bedöms som orsak väl förenlig med de besvär som uppvisas. 4. Åtgärder/rekommendationer: Bedöms ha varaktig och bestående funktionsnedsättning. Bör ej fortsätta i vibrationsexponerat arbete, riskerar försämring. Uppmanas anmäla arbetsskada. Byte av hypertoni lm till Caflödeshämmare (perifert kärldilaterande effekt) med tanke på vita fingrar.

Tänk Arbets- och miljömedicin vid: • Frågor som rör arbetsmiljö eller omgivningsmiljö och oro eller ohälsa • Patienter med ohälsa där det finns misstanke om ett samband till arbetet eller omgivningsmiljö • Överväg dock först företagshälsovården Glöm inte att fråga om arbetet!!

AMM vs Företagshälsovården ”När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för systematiskt arbetsmiljöarbete…arbetsanpassning…rehabilitering. . skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård (AFS 2001: 1, 12§)” - Företagshälsovården är första instansen (om den finns) - Företagshälsovården behandlar, åtgärdar, rehabiliterar - AMM är ett expertstöd till företagshälsovården - AMM utreder främst sambandet mellan exponering och ohälsa. Kan bidra med förslag till åtgärder. Kan anmäla till arbetsmiljöverket. - AMM´s utredningar är ett stöd till Företagshälsovården och patienten

Remisskriterier • Patient från norra regionen. • Frågeställning om samband mellan patientens sjukdom/skada och exponering i arbete/miljö. • Vid misstänkt samband mellan hudproblem och arbete, eller nedsatt hörsel, remiss till hud- eller öronklinik i hemlänet. • Välutredd patient avseende diagnos. • Överväg åtgärder inom företagshälsovården innan remiss skickas till oss.

Kontakta AMM Arbets- och miljömedicin Norrlands universitetssjukhus 90185 Umeå amm@vll. se 090 -7852728 Avdelningschef: Lars Modig (lars. modig@vll. se) Verksamhetschef: Annika Nordin Johansson

AMM Norrbotten Remisskod: lbrehabmed Märk remissen med Arbets- och Miljömedicin Kontaktperson: Susanne Hellgren 0920 -28 35 62 Susanne. hellgren@norrbotten. se Tipsa gärna om utbildningsbehov!