Arbete och psykisk ohlsa Ingvar Lundberg Arbets och

Arbete och psykisk ohälsa Ingvar Lundberg Arbets- och miljömedicin

Uppläggning • Vad betyder psykisk ohälsa för folkhälsan • Samband mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet • Vilka arbetsvillkor har samband med psykisk ohälsa. En systematisk översikt över samband mellan arbetsvillkor och psykisk ohälsa • Psykisk arbetsskada och utmattningssyndrom

Sjuk- och aktivitetsersättning med psykiatrisk diagnos • År 2006 var psykiatriska diagnoser den största sjukdomsgruppen bland nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar. Psykiatriska diagnoser stod för ungefär 40% av de nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningarna i båda könen.

Diagnoser vid sjukskrivning mer än 30 dagar • Bland avslutade sjukfall 2006 var psykiska sjukdomar var den vanligaste sjukdomsgruppen bland kvinnor (26%, motsvarande nästan 60. 000 sjukfall). • Sjukdomar i rörelseorganen var nästan lika vanliga bland kvinnor. Bland män var sjukdomar i rörelseorganen (c: a 40. 000 fall) betydligt vanligare än psykiska sjukdomar (c: a 28. 000 fall)

Burden of disease – Sweden (Peterson et al. Sjukdomsbördan i Sverige. Folkhälsoinstitutet 1998: 50)

Labour market position and psychological distress

Why differences in psychological distress between labour market positions? • Inability to raise 14. 000 SEK (1500 -2000 USD) in a week • Long standing illness • Weak personal support • Psychological distress in 1994 (only for those who were to become unemployed)

Vad kan orsaka psykisk ohälsa i arbetslivet? • Peter Warrs vitaminmodell • Utgångspunkt: Varför leder arbetslöshet till psykisk ohälsa?

Vad har samband med psykisk ohälsa i arbetslivet ( Warr m. fl) • • Fysisk säkerhet Beslutsutrymme Lärande och stimulans (variation) Lagom stora krav (klarhet i arbetsåtagandet) Möjlighet till mänsklig kontakt och stöd Inkomst Erkänd social position Karriärmöjligheter (avancemang, byta jobb, fast arbete) • Rättvis behandling

Systematisk översikt • Psykosociala arbetsvillkor som orsak till depressions- och ångesttillstånd. En systematisk litteraturöversikt med relevans för arbetsskadebedömning. Arbete och hälsa 2008; 42: 1

Systematisk litteraturöversikt • • Sökvägar i databaser redovisas Inklusionskriterier redovisas Kvalitetskriterier redovisas Klassar bevisningen för samband som stark, måttlig, begränsad eller saknas

Hur studera arbetsvillkor som orsak till psykisk ohälsa? Det vanligaste sättet är att samtidigt fråga en grupp arbetande om deras arbetsvillkor och om deras psykiska symtom. Minst 95% av alla studier är sådana tvärsnittsstudier

Problem med tvärsnittsstudier • Arbetsvillkoren kan vara orsak till den psykiska ohälsan (det vi ville veta) • De med psykisk ohälsa kan överrapportera negativa arbetsvillkor som konsekvens av ohälsan (överrapportering) • Psykisk ohälsa kan orsaka negativa arbetsvillkor (omvänt orsakssamband)

Vetenskapligt stöd (psykiska krav) • Psykiska krav hade undersökts i femton studier och det förväntade sambandet fanns i fjorton. Fem av studierna hade högre kvalitet och fyra av dessa visade samband. Studierna undersökte olika aspekter av psykiska krav och hade olika uppläggning och utfallsmått.

Slutsats • Det finns måttligt vetenskapligt stöd för att höga psykiska krav i arbetet kan framkalla psykisk ohälsa i form av depressions- och ångestillstånd

Psykiska krav (svenska JCQ) • Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort? • Kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt? • Kräver ditt arbete en för stor arbetsinsats? • Har du tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna? • Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt arbete?

Vetenskapligt stöd (socialt stöd) • Sjutton studier hade undersökt socialt stöd. Sju av studierna hade högre kvalitet, fyra av dessa visade effekt på utfallet. Åtta av de tio studierna med lägre kvalitet visade effekter på utfallet. Socialt stöd kunde innebära såväl instrumentellt stöd från arbetskamrater och chefer som frågor om mänskliga relationers kvalitet utan hänvisning till någon arbetsprocess

Slutsats (socialt stöd) • Det finns måttligt starkt vetenskapligt stöd för att bristande socialt stöd i arbetet skulle kunna framkalla psykisk ohälsa i form av depressions- och ångestillstånd

Socialt stöd (svenska JCQ) • Min arbetsledare (chef) bryr sig om dem som arbetar under honom/henne • Min arbetsledare (chef) hjälper mig att få jobbet gjort • Mina arbetskamrater är duktiga i sina jobb • Mina arbetskamrater är vänliga • Mina arbetskamrater hjälper mig att få jobbet gjort

Arbetsskada med psykiatrisk diagnos • Prövade och avslutade arbetsskadeärenden var c: a 33000 år 2006 • Av dessa var psykiska sjukdomar c: a 2500 (dubbelt så många bland kvinnor som bland män). Nästan samtliga ansökte om livränta. Andelen bifall var c: a 8% • Den genomsnittliga bifallsfrekvensen för besvär från rörelseorganen (den största sjukdomsgruppen) är 20%

Fallbeskrivning • Frågan som prövades var om mannen X hade rätt till livränta på grund av depression. Orsaken till besvären bedömde X vara mångårig stress, ackordshets och hårdnande konkurrensförhållanden. X hade arbetat från tidiga morgnar till sena kvällar med raster när arbetet så tillåtit. Länsrätten hade inhämtat ett sakkunnigutlåtande av specialisten A som bedömde att av utredningen i målet framgick att X led av en depression av exogen typ och att den mest sannolika orsaken till depressionen var att finna i de pressande arbetsförhållanden som X arbetat under.

Fallbeskrivning (forts) • Försäkringskassan överklagade beslutet och åberopade specialistutlåtande avgivet av specialisten B där specialisten A: s utlåtande ifrågasattes avseende bedömningen av arbetsförhållanden som orsak till depressionen. B hävdade att depression är en s. k. stämningssjukdom med multifaktoriell etiologi och att det inte var möjligt att peka ut den exogena påverkan som förekommit som orsak till depressionen

Utmattningssyndrom • Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka förelegat under minst sex månader • Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning

Fallbeskrivning • Kvinnlig akademiker (W) anställd som personalkonsulent våren 1995. Sjukskriven våren 1999 och sjukersättning från juli 2002 p. g. a. utmattningssyndrom. • I arbetet långvarig stress p. g. a. stor tidspress, isolerat arbete och ingen handledning, också enligt skyddsombudet. Debiterbarhet till kunder 80% av arbetstiden. 10 -12 timmars övertid per vecka

Fallbeskrivning (forts) • FK godtog skadlig inverkan av arbetsvillkor. Men övervägande skäl ansågs ej finnas eftersom försäkringsläkare och vetenskapsspecialist i psykiatri ansåg att sociala faktorer var viktigare faktorer. • W överklagade till länsrätten eftersom hon ansåg det ställt utom allt tvivel arbetssituationen varit osedvanligt pressande. Länsrätten inhämtade nya yttranden från sakkunnig psykiater och sakkunnig medicinsk psykolog. Länsrätten konstaterade att övervägande skäl förelåg för ett samband med arbetet

Utmattningssyndrom (forts) Minst 4 av följande symtom i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

Utmattningssyndrom • Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande och försämrad funktion i arbete, socialt och i andra viktiga avseenden • Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t. ex. hypotyreoidism, diabetes, infektionssjukdom) • Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen

Utmattningssyndrom • De förhållanden som kan orsaka utmattningen specificeras inte • Den enskilde läkaren bestämmer om samband finns och kan inte ha fel. Men läkaren kan ändå ha fel i domstol (arbetsskadeärenden) • Systematiska översikter kan inte göras kring diagnosen. Om man vill ha vetenskapligt stöd för diagnosen måste man hänvisa till överensstämmelsen med depression • Diagnosen innehåller både orsak och verkan

Slutsatser • Psykisk ohälsa spelar stor roll för sjukdomsbördan • Arbetslöshet leder till psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa leder till arbetslöshet • Höga psykiska krav liksom bristande socialt stöd i arbetet kan leda till depressions- och ångesttillstånd • Utmattningssyndrom är en diagnos som kan ifrågasättas