ANKNYTNINGSTEORI Ett stt att frst hur barn lr

ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin

BOKTIPS • Kay Karlsson: • Anknytning - om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

RISKFAKTORER OCH SKYDDSFAKTORER • En trygg anknytning är en stark skyddsfaktor • En otrygg eller desorganiserad anknytning är en allvarlig riskfaktor • En familj med många riskfaktorer, t ex missbruk, ”skapar” ofta otrygg anknytning

VI ÄR FLOCKDJUR VI BEHÖVER TRYGGHET OCH TRÖST NÄR VI ÄR I FARA Vi behöver en trygg bas att utgå från Vi behöver en trygg hamn att återvända till Så vi vågar utforska världen Så vi kan skydda oss från fara

Det är när man är liten man lär sig att vara förälder DW Winnicott

VAD LÄR JAG MIG I SAMSPEL • • Vem jag är Att hantera och reglera mina känslor Att hantera min kropp Att läsa av och förstå andra

GOTT SAMSPEL ICKE-FUNGERANDE SAMSPEL • Barnet drar in föräldern i lek och glädje • Förälderns goda minnen väcks • Barnet är huvudperson • Föräldrar gör sig till huvudpersoner för barnet • Betraktaren blir avspänd och smittas av glädjen • Banden mellan barn och föräldrar är svaga • Förälderns svåra minnen väcks. • Föräldrarna märker inte när barnet har det svårt • Basala regleringen fungerar inte – sömn, mat, lek • Barnet inte huvudperson • Föräldrarna inte barnets huvudperson • Betraktaren blir orolig

BARNETS ANKNYTNING FÖRÄLDERN BINDER SIG ANKNYTNINGSMÖNSTER I BARNET INRE ARBETSMODELLER PÅVERKAR ANDRA RELATIONER T O M TILL EGNA BARN! VARJE NY RELATION PRÖVAS MOT DENNA ERFARENHET

TRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING • • Söker närhet vid otrygghet Möter förutsägbarhet och lyhördhet Inre förvissning om att hamnen finns Lust och frihet att utforska • Vid avbrott eller konflikt föräldern reparerar

OTRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING - KAN INTE LITA PÅ FÖRÄLDERN UNDVIKANDE AMBIVALENT • Märker att förälder värjer sig mot barnets behov • Uttrycker inte sina behov • Minimerar sina anknytningsstrategier • - som andrahandsval • Föräldern mer oförutsägbar, nyckfull • Svårt att lära av • Samspel på vuxnas villkor • Maximerar sina strategier • Gnällig, krävande, utbrott • - också andrahandsval!

DESORGANISERAD ANKNYTNING Föräldern kan inte hjälpa barnet reglera sin stress • Inte ett mönster, strategier fungerar inte • Bygger på rädsla, vilsenhet, förvirring • Den som kan erbjuda tröst är den som väcker rädsla • Självförstärkande: Ju mer behov av trygghet ju mer rädsla • RÄDSLA UTAN SLUT

FORTS. DESORGANISERAD ANKNYTNING • Föräldern har gett upp - eller • Föräldern är hjälplös så att barnets negativa känslor inte får finnas – eller • Föräldern misstolkar barnet pga eget trauma • Anpassning till vuxna, ”falskt själv” – eller • Ger upp idén att få skydd, på sin vakt, litar inte på någon

VAD LÄR MAN SIG NÄR PAPPA SLÅR MAMMA? • Att aggression, våld och anknytning hör nära samman • Att aggression och våld har ett värde i nära relationer I utsatta familjer: • Ofta våld i generationer, ofta barnmisshandel, ofta slår även mamma. • Ofta annat våld, död och olyckor i nätverket.

KONSEKVENSER FÖR BARNET • • Svårt reglera sina känslor, särskilt negativa Även inåtvända reaktioner Oförenliga arbetsmodeller Kamratsvårigheter Relationssvårigheter Hälsoproblem Inlärningssvårigheter

Forts KONSEKVENSER FÖR BARNET • Äldre barn: – Kontrollerande – omvårdande: Alltför lyhörd föräldern (t ex medberoende) – Kontrollerande – bestraffande: Tar över föräldrarollen • Ung vuxen: – Svårt i relationer, i arbetslivet och som förälder.

HJÄRNAN PÅVERKAS • • Hög beredskap för kamp / flykt Vaksamhet, misstänksamhet Lättväckt aggression Tål stor belastning • På kort sikt användbart • På lång sikt förödande – isolering, missbruk, kriminalitet, fientlighet, våld

INRE ARBETSMODELLER STÄLLER TILL PROBLEM – SÄRSKILT I SVÅRA SITUATIONER NÄR ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR TRIGGAT ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR EN DEL AV BARNETS ”PERSONLIGHET”

VAD KAN MAN GÖRA I FAMILJEHEMMET? • ICDP – Vägledande samspel – www. icdp. se • Omtolka barnets beteende till behov • Visa omsorg • Visa världen • Planera tillvaron

BARNETS KOMMUNIKATION • Avvisande – behöver bas, trygghet, triangulering • Utprövande – behöver bekräftelse i att prova relationen • Parentifierande – behöver hjälp att benämna vad som händer och känslor

Forts Barnets kommunikation • Desorganiserad – behov av omvårdnad, struktur, bekräftelse och benämning. • Begreppsfattig – behov av förklaringar och mening, benämnande • Funktionsförlust – behov av bekräftelse och paus.

SAMTAL I GRUPPER • OBS! Sekretess! Inga namn, allt stannar i gruppen • Tänk på barn och vuxna du känner – vilka anknytningsmönster ser du? • Vilka inre arbetsmodeller har de, och vilken betydelse har det i deras liv? • Tror du sådana modeller kan ändras?

SAMMANFATTNING ANKNYTNING • En skyddande utvecklingskraft på biologisk grund • Ett beteende som gör att jag kommer nära någon som kan hjälpa mig • Anknytningspersonen behöver inte vara en verklig trygghet, man knyta an till någon som gör illa • Trygghet att anknytningspersonen är nära • Anknytningsbeteende hela livet igenom, särskilt i barndomen och i nöd • Anknytningen är beroende av både barnets och anknytningspersonens förmåga

MINST 50% AV ALLA UTSATTA BARN KLARAR SIG I LIVET

BARNS OCH UNGDOMARS MOTSTÅNDSKRAFT • Självkänsla och självförtroende, positiv syn på sig själv • Social kompetens • Tillgång till inre eller yttre resurser, kompetens inom något område, t ex humor, skola, praktisk begåvning • Åtminstone en viktig vuxen som står nära • Goda relationer med omtänksamma vuxna • Goda relationer till vänner

• Låg grad av försvarsinställning och aggressivitet • Hög grad av samarbetsförmåga och känslomässig stabilitet • Motivation att fungera i samhället • Förmåga att fokusera • Optimistisk inställning VIKTIGAST: • Minst en kontinuerlig och känslomässig anknytning • Erfarenhet av att behärska färdigheter

HUR GYNNAR MAN MOTSTÅNDSKRAFT? • Bekräfta barnet. • Hjälpa barnet att se det som händer på andra sätt • Hjälpa barnet sätta ord på egna styrkor • Stärka barnets självbild • Uppmuntra kontakter med viktiga vuxna • Uppmuntra skolarbetet • Uppmuntra förmåga till vänskap

• Hjälpa barnet träna sig i problemlösning. • Hjälpa barnet uttrycka sina behov • Prata med barnet om vad det behöver • Prata med barnet om framtiden • Stöd barnets sociala kompetens. • Var en bra förebild – uppmuntra mycket!

JOHN BOWLBY OM PSYKOTERAPI: • Erbjuda en trygg bas med stöd, uppmuntran och medkänsla • Följa med i utforskande och reflekterande • Vara uppmärksam på hur patienten uppfattar terapeuten • Hjälpa patienten att reflektera över sina känslor FAMILJEHEM ÄR VARDAGSTERAPI

BOKTIPS Kay Karlsson: • Anknytning : om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Anders Broberg m fl: • Anknytningsteori • Anknytning i praktiken

www. fouvasternorrland. se viktoria. westerberg@y. komforb. se ingegerd. gavelin@y. komforb. se TACK FÖR OSS!