ANALYS AV TAL En vning i att analysera

  • Slides: 8
Download presentation
ANALYS AV TAL En övning i att analysera ett tal

ANALYS AV TAL En övning i att analysera ett tal

INVENTIO Vad är syftet med talet/texten? Vad är tesen?

INVENTIO Vad är syftet med talet/texten? Vad är tesen?

INTELLECTIO OCH DISPOSITIO Hur är texten uppbyggd. Beskriv kort de olika delarna. Vad används

INTELLECTIO OCH DISPOSITIO Hur är texten uppbyggd. Beskriv kort de olika delarna. Vad används för typer av argument? Ge exempel och resonera. Underbyggs argumenten i sin tur med olika skäl/argument? (görs i mån av tid)

ELOCUTIO Vad har talet för språklig stil? Vad hittar du för retoriska stilfigurer, troper

ELOCUTIO Vad har talet för språklig stil? Vad hittar du för retoriska stilfigurer, troper och ornament?

SAMMANFATTANDE ANALYS Fundera på talets talarorienterande egenskaper (ethos, logos, pathos) Ge exempel och resonera!

SAMMANFATTANDE ANALYS Fundera på talets talarorienterande egenskaper (ethos, logos, pathos) Ge exempel och resonera! Vad är talets styrkor och svagheter? Är det övertygande? Varför, varför inte?

EXAMINATION Onsdag den 4 dec. kl. 14. 15– 16. 00. Ni har fått texten

EXAMINATION Onsdag den 4 dec. kl. 14. 15– 16. 00. Ni har fått texten på vklass. Den bör läsas i förväg. Ni får ha med retorikhäftet och argumentationshäftet. Understrykningar och kommentarer får göras i texten.

Kunskapskrav för argumentationsanalysen E C Du kan värdera och granska källor kritiskt och tillämpa

Kunskapskrav för argumentationsanalysen E C Du kan värdera och granska källor kritiskt och tillämpa regler för citatoch referatteknik. Det innebär att du kan se hur texten/talet används för att : övertyga. Du citerar och refererar korrekt ur texten Du behandlar källorna (texten/talet) på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser. Det innebär att dina slutsatser är kopplade till texten och underbyggda. Du kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik. Det innebär att du tar upp några retoriska aspekter av texten och för korta resonemang. A Du behandlar källorna (texten/talet) på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser. Det innebär att dina slutsatser är genomtänkta, väl underbyggda och utförliga. Du kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik. Det innebär att du tar upp de flesta av analysmallens punkter och för längre och underbyggda resonemang. Du kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik. Det innebär att du tar upp alla analysmallens punkter och för insiktsfulla och väl underbyggda resonemang. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat. Du kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

EXEMPEL PÅ ANALYS E: I talet bemöts ett motargument. ”Tyvärr så blir det fel

EXEMPEL PÅ ANALYS E: I talet bemöts ett motargument. ”Tyvärr så blir det fel på tekniken ibland och kollektivtrafiken är inget undantag…”. Motargumentet bemöts med ett logosargument. Det vill säga att man hänvisar till förnuftet. C: I talet bemöts ett motargument. Motargumentet syftar till något som de flesta i publiken har varit med om, nämligen förseningar. Det är alltså ett ganska troligt och vanligt motargument i debatten om kollektivtrafik. 1) Det är alltså både relevant och trovärdigt. Det vill säga att det känns som det är viktigt för lyssnarna och att de tror på det, i det här fallet antagligen upplevt det. Bemötandet av motargumentet är ett logosargument. Det vill säga att det bygger på en logisk slutledning. ” Om alla de 700 000 personer som reser med SL varje dag plus de som redan åker bil nu, skulle ta sina bilar? Då skulle vi alla bli försenade, varje dag, året om. ” ” 2) A: Som ovan fast med tilläggen: 1) Motargumentet kan ses som ett ethosargument/auktoritetsargument, något som vi alla har varit med om. Det vill säga att det är något som både talaren och lyssnarna har varit med om. 2) Den logiska slutledningen är en deduktion i form av en syllogism. Om alla som åker kollektivtrafik tar bilen. Då skulle vi alla bli försenade varje dag, året om. Uteslutningen är en premiss, nämligen att det redan är för mycket trafik och förseningar idag. (Detta går att utreda på lite olika sätt, men här är ett. )