Aktuellt p SLV Remisser efterhandsdebitering och digitalisering Helena

Aktuellt på SLV Remisser, efterhandsdebitering och digitalisering Helena Storbjörk Windahl Styrning och uppföljning

Livsmedelsverkets remisshantering • Remisser ger en möjlighet att inhämta synpunkter och information på olika förslag • Exempel på olika remisser: » » Ny lagstiftning Vägledningar Råd Ansökningar • Remissinstanser enligt sändlista • …möjlighet för alla berörda att yttra sig

www. slv. se

Att tänka på då man svarar på en remiss • Det ska vara lätt att sammanfatta synpunkterna - börja gärna med en sammanfattning • Det ska vara lätt att hitta synpunkterna på olika delar av remissen – följ gärna dispositionen • Det ska vara lätt att hitta ställningstagandena och skälen för dessa – återge inte remissförslaget i onödan • Ställningstagandet ska vara tydligt • Använd ett enkelt och konkret språk – var rakt på sak • Svara på det som remissförslaget omfattar

Tips!

Ny riskklassningsmodell - remissammanställning

Ny riskklassningsmodell • Regeringsuppdrag 2017 • Målsättning 1: En enklare modell att förstå – för kontrollen och företagen • Målsättning 2: Mer likvärdig kontroll och enhetlig tillämpning » Kontroll utförs lika ofta » Kontrollen ska fokusera på samma typ av saker vid samma verksamheter » Avgifterna blir mer samstämmiga (dock ej taxor) • Målsättning 3: Kontrollen blir mer effektiv » Fokus på större risker, mindre kontroll vid låga risker » Mindre administration kring riskklassning och typning

Sammanfattning av den nya modellen • Från kontrolltider till kontrollfrekvens (med standardtid) • Riskklassning utgår ifrån anläggningstypning. Alla anläggningar av samma typ = samma riskklass = samma frekvens • Justeringar görs enligt tilläggsmodul som beror på särskilda processer. Dessa är inte nödvändigtvis bundna till typ av anläggning, exempelvis import. • Riskklass 0 införs där verksamheter med mycket låg risk undantas regelbunden kontroll • Ökat fokus på kontroll i tidigare led – partihandel och huvudkontor • Anpassning till kommande kontrollförordning – mer fokus på bl. a bedrägliga beteenden • Reducerad frekvens går att uppnå genom historisk god efterlevnad eller genom förväntad god efterlevnad (certifiering) • Fortsatt utredning om möjligheten att föreskriva om modellen så att den blir bindande

Riskklasser med frekvenser och tider Riskklass Standardfrekvens Reducerad frekvens (kontroller/år) Timmar per kontroll Sammanlagd årlig kontrolltid Riskklass 0 Vid behov 2 -3 - Riskklass 1 1/3 2 0, 7 Riskklass 2 1/3 4 2 -0, 7 Riskklass 3 1/1 1/2 4 4 -2 Riskklass 4 3/2 1/1 4 6 -4 Riskklass 5 2/1 3/2 4 8 -6 Riskklass 6 3/1 2/1 4 12 -8 Riskklass 7 4/1 3/1 5 20 -15 Riskklass 8 5/1 4/1 6 30 -24

Remiss av förslag till ny modell • Remiss skickades ut under april 2018 (med sista svarsdag 20 augusti 2018) • Informationsmöten hölls (via Skype) under maj-juni 2018 för att förtydliga modellen och ge möjlighet att ställa frågor – 150 deltagare, varav 12 från bransch och företag. • Remissammanställning under september-oktober » Remissen skickades ut till 63 livsmedelsföretag, branschorganisationer, myndigheter, systemleverantörer och certifieringsföretag » 102 remissyttranden inkom varav 78 från kommunala kontrollmyndigheter

Generella synpunkter – kommunala kontrollmyndigheter • Mer än 3/4 anger att de tappar kontrolltid (mellan 10 -50%) – främst på grund av att förslaget till ny modell minskar tiden på de vanligast förekommande anläggningarna (såsom restauranger och serveringar) • I och med den minskade tiden minskar intäkterna och personella resurser vilket kommer att leda till svårigheter såsom kompetensbrist • De är positiva till att kontrollerna koncentreras till tidigare led, men anser att den omfördelning av tid som modellen ger, från kontroll i detaljhandeln till tidigare led, är för stor • Flera anser att den föreslagna tidsplanen i remissen (införande 2020) är för snäv

Generella synpunkter – branschorganisationer och företag • De saknar en konsekvensbeskrivning och anser att förslaget inte kan tas vidare innan en konekvensutredning genomförts • Dock anser flera att modellens grundprincip att öka kontrollfokus i tidigare led är bra, men att förslaget bör utredas vidare • Flertalet förordar införandet av efterhandsdebitering • De flesta är positiva till att certifieringar skapar möjlighet till reducerad kontroll

Generella synpunkter – övriga myndigheter • Länsstyrelserna är positiva till en förenklad modell, men anser att kontrolltiden minskar för mycket på huvuddelen av landets kommunala kontrollmyndigheter • Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är positiva till en förenklad modell och ser det som positivt att dricksvattenkontrollen kommer att få ett ökat fokus. De anser dock att en utökad konsekvensbeskrivning behöver göras då flera kommunala kontrollmyndigheter riskerar att få minskade resurser med den nya modellen. • Jordbruksverket är positiva till förslaget och anser att det ger en bra grund för enhetlig och likvärdig kontroll. De anser vidare att baskontroller och kontrollkampanjer är bra verktyg

Synpunkter på enskilda frågor • Fullständig konsekvensbeskrivning saknas – påpekas av både myndigheter och bransch. • Ökad kontroll i tidigare led ses som positivt – dock ej på för stor bekostnad av kontroll i detaljhandelsled anser kommuner och Lst. • Reducerad kontrolltid enligt certifiering är bransch och företag positiva till medan kommunala kontrollmyndigheter anser att det bör förtydligas. Vissa är också tveksamma till om certifiering leder till ökad regelefterlevnad. • SKL , Lst och kommunala kontrollmyndigheter är positiva till ökad kontrollfrekvens på dricksvattenanläggningar. • Både myndigheter och bransch är positiva till införandet av kontrollfrekvens. • Baskontroll – bra med specificerat innehåll i kontrollen, men bör förtydligas.

Synpunkter på enskilda frågor • Kommunala kontrollmyndigheter är kritiska till förslaget om att 50 -75 % av kontrolltiden ska utföras på plats och vill istället se en flexibilitet för att skapa möjlighet till fler, snabba kontrollbesök. • Riskklass 0 – de flesta kommunala kontrollmyndigheter är positiva till detta, men anser att det finns risker i form av: » Svårigheter att upprätthålla aktuella register (då man inte besöker dessa företag regelbundet och får kännedom om deras verksamhet). » Svårigheter vid uttag av avgifter då företag som inte besöks ofta inte kommer att ha samma kännedom om att de ska betala för livsmedelskontroll som företag som besöks ofta. • Flera kontrollmyndigheter samt bransch och företag är positiva till en bindande modell i föreskrift

Synpunkter på efterhandsdebitering • Bransch och företag är positiva till införande av efterhandsdebitering • Kommunala kontrollmyndigheter lyfter farhågor de ser med efterhandsdebitering såsom: » Ökad administration för myndigheterna » Löser inte problemet med att vissa kommuner inte utför kontroll och skulle kunna få vissa kontrollmyndigheter att utföra ännu mindre kontroll » Lättare för påverkan utifrån av oseriösa företag som vill ha en lägre avgift och därigenom försöker förkorta tiden som inspektören lägger ute på plats » Svårighet att budgetera

RK i fokus 2019 -2020 - hur arbetar vi vidare?

Plan för fortsatt arbete • Genomföra en utökad konsekvensutredning som omfattar hur förslaget påverkar kontrollmyndigheter, företag och bransch • Arbete med referensgrupper med kommunala kontrollmyndigheter samt med branschrepresentanter för att tillse att modellen justeras på ett sådant sätt att den kan bli accepterad och användbar • Förtydliga möjligheterna till reducerad kontroll genom förväntad regelefterlevnad baserad på erfarenhet. • Fortsätta utreda möjlighet att få reducerad kontroll via certifiering • Vägledning om kontrollens innehåll • Föreskriva om modellens användande

Ny riskklassningsmodell - tidsplan • Augusti-september 2018 Sammanställning av remissvar • Oktober 2018 Dragning av remissvar samt fortsatt arbete för N-dep • November 2018 -november 2019 Justeringar av modellen, utveckling av riskklassning för FCM och riskklassningsmodell av slakterier och VHA. Utredning om föreskrivandet av att använda riskklassningsmodellen inklusive ev remissrunda. • December 2019 Beslut om ny riskklassningsmodell som inkluderar samtliga livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktion (inklusive FCM-anläggningar) • 2020 Framtagande av vägledningar. Utrymme för utveckling av IT-system som stödjer kontrollen. • 1 januari 2021 Ny riskklassningsmodell införs • 31 december 2021 Samtliga livsmedelsanläggningar ska vara klassade enligt den nya modellen

Avgifter och efterhandsdebitering Frågan om efterhandsdebitering ligger hos departementet

Digitalisering av livsmedelskontrollen

Den digitala kontrollprocessen • Förstudie genomförd med syfte att identifiera delar av kontrollprocessen som lämpar sig för digitalisering • Ny kontrollförordning med tillhörande lagstiftning – nya krav på inrapportering till KOM – översyn och utveckling av myndighetsrapporteringen • Digitalisering genom hela kontrollkedjan » » Planering Genomförande av kontroll Uppföljning Rapportering • Hösten 2018; möte med systemleverantörer • 2019 - uppstart av nästa fas

Kontakt helena. storbjorkwindahl@slv. se 018 -17 53 78