Adjektiv kommer fre substantiv som i svenska och
Adjektiv kommer före substantiv som i svenska, och beskriver substantivet. küçük ev ”lilla hus(et)” büyük bahçe ”stor(a) gård(en)” güzel resim ”fin(a) tavla(n)/bild(en)” bir kan fungera som obestämd artikel (en/ett). küçük bir ev ”ett litet hus” INTE bir küçük ev büyük bir bahçe ”en stor gård” INTE bir büyük bahçe güzel bir resim ”en fin bild/tavla” INTE bir güzel resim (t. ex. Jag vill köpe ett litet hus) Men om bir inte fungerar som obestämd artikel, utan när det uttrycker ”styck” då kommer bir före adjektiv bir küçük ev ”ett (stycke) litet hus” iki küçük ev ”två (stycken) småa hus” üç küçük ev ”tre (stycken) småa hus” (t. ex. Vi har sett två röda hus, inte tre)
Adjektiv Observera att i vissa fall kräver engelska obestämd artikel, men inte turkiska. I am a Turk. ”Ben bir Türk’üm. ” You are not a doktor. ”Sen bir doktor değilsin. ” Observera också att adjektiv i turkiska kan fungera som predikat. Bugün çok yorgunum. ”Jag är mycket trött. ” Oğlunuz çok akıllı. ”Din/er son är mycket klok. ” Bu ev çok güzel. ”Detta hus är mycket vackert. ” Öğrenciler çalışkan. ”Studenterna är flitiga. ”
Vokalförlust • Om ett suffix som börjar på en vokal läggs till ett tvåstavig ord som slutar på en konsonant, förlorar ordet vokalen i sista stavelsen. • Detta gäller några få antal ord som följande: ağız ”mun” + –ım burun ”näsa” + –un karın ”mage” + –ı oğul ”son” + –um ağzım ”min mun” burnun ”din näsa” karnı ”hans/hennes mage” oğlum ”min son” • Det sker också i följande lånord: şehir ”stad” + –e isim ”namn” + –in kısım ”del” + –a şehre ismin kısma ”till staden” ”ditt namn” ”till den delen” inte ağızım inte burunun inte karını inte oğulum
Vokalförlust • Fler ord som förlorar vokal när suffix som börjar på vokal läggs till: akıl alın beyin boyun devir zihin ”sinne/intelligens” ”panna” ”hjärna” ”nacke” ”varv” ”sinne/minne” fikir hayır göğüs gönül nesil ”ide” ”välgörenhet” ”bröst” ”hjärta” ”generation” ömür resim sabır şekil vakit • Det sker ingen förlust när sådana ord tar ett suffix som börjar på konsonant: ağız ”mun” + –da burun ”näsa” + –lar karın ”mage” + –dan oğul ”son” + –suz şehir ”stad” + –den isim ”namn” + –li ağızda burunlar karından oğulsuz şehirden isimli ”i munnen” ”näsor” ”från magen” ”utan son” ”från staden” ”med namn” ”liv” ”bild/tavla” ”tålamod” ”form” ”tid”
Vokalförlust • Ord som nere ”var”, ora ”där”, bura ”här” och şura ”där” har också tendens att förlora vokal i sista stavelse i kombination med lokativ eller ablativ, men bara i talspråk. bura ”här” + –da burada (burda i tal) bura ”här” + –dan buradan (burdan i tal) şura ”där” + –da şurada (şurda i tal) şura ”där” + –dan şuradan (şurdan i tal) ora ”där” + –da orada (orda i tal) ora ”där” + –dan oradan (ordan i tal) nere ”var” + –de nerede (nerde i tal) nere ”var” + –den nereden (nerden i tal)
Derivational suffix -l. IK • –l. IK är ett derivational suffix som läggs till substantiv och adjektiv och bildar nya substantiv eller adjektiv. • Har fyra allomorfer som är –lık –lik –luk -lük 1. Kan bilda abstrakta substantiv evli ”gift” evlilik ”giftermål” güzel ”vacker/skön” güzellik ”skönhet” iyi ”god/bra” iyilik rahat ”bekväm” rahatlık ”komfort/bekvämlighet” ucuz ”billig” ucuzluk yanlış ”fel” yanlışlık ”misstag” zor ”svår” zorluk ”godhet” ”rea” ”svårighet”
Derivational suffix -l. IK 2. Kan bilda namn på föremål baş ”huvud” başlık ”huvudbonad” (kan vara hatt/mössa osv) kulak ”öra” kulaklık ”hörlurar” ön ”front/framsida” önlük ”förkläde” göz ”öga” gözlük ”glasögon” 3. Kan bilda adjektiv genom att läggas till substantiv kahvaltı ”frukost” kahvaltılık ”livsmedel som äts till frukost” gün ”dag” günlük ”daglig” (kan också betyda ”dagbok”) yaz ”sommar” yazlık ”somrig” (kan också betyda ”sommarstuga/sommarhus”)
Kapitel 9 Derivational suffix –CA Detta suffix läggs till landsnamn eller nationalitetsnamn, och bildar språknamn. –CA har fyra allomorfer, och de är –ca –ce –ça –çe Efter vokaler och tonande konsonanter: –ca och –ce Efter tonlösa konsonanter är det: –ça och –çe 1. När det är ett gammalt etablerat land, läggs –CA till adjektivform av landsnamnet, Rus Alman 2. ”rysk” ”tysk” Rusça ”ryska” Almanca ”tyska” När det är alla andra nationaliteter, läggs –CA till landsnamnet, İsveç Norveç ”Sverige” ”Norge” İsveççe ”svenska” Norveççe ”Norska”
Derivational suffix –CA Ordet dili kan också användas för att indikera språk Türk ”turk” Türkçe İngiliz ”engelsk” Alman ”turkiska (språk)” Türk dili ”turkiska språk” İngilizce ”engelska (språk) İngiliz dili ”engelska språk” ”tysk” Almanca ”tyska (språk)” Alman dili ”tyska språk” İtalyan ”italiensk” İtalyanca ”italienska (språk)” İtalyan dili ”italienska språk” Rus ”rysk” Rusça ”ryska (språk)” Rus dili ”ryska språk” Fars ”persisk” Farsça ”persiska (språk)” Fars dili ”persiska språk” Observera att –CA och dili kan inte kombineras, för –CA indikerar redan språk. Så det blir antingen İsveççe ”svenska” eller İsveç dili ”svenska språk”, inte İsveççe dili. Observera också att språknamn och namn på nationaliteter börjar med stor bokstav i turkiska.
Derivational suffix –CA Obs! Blanda inte Rusça öğretmeni och Rus öğretmen Rusça öğretmeni är ”ryska lärare”, alltså en lärare som lär ut ryska Rus öğretmen är ”rysk lärare”, alltså en lärare som kommer från Ryssland, som är rysk. –CA suffixet är inte betonad, t. ex. İngilizce och Almanca. Frågor med Nece? När man ska fråga ”vilket språk pratar du/han/hon…? ”, använder man Nece? ”vilket språk? ” Nece konuşuyorsun? ”Vilket språk talar du? ” Özbekçe konuşuyorum. ”Jag talar uzbekiska. ” Nece konuşuyor? ”Vilket språk talar han/hon? ” İspanyolca konuşuyor. ”Han/hon talar spanska. ”
Ablativ –Dan Ablativ betecknar varifrån något skiljes. I svenska uttryckes det genom prepositioner som ”från, av, ur” eller ”på grund av, för att, via, genom, än”. –DAn har fyra allomorfer, som är –dan –den –tan och –ten. Exempel Efter vokaler och tonande konsonanter: –dan och –den Efter tonlösa konsonanter: –tan och –ten okul-dan ”från skolan” sınıf-tan ”från klassrummet” ev-den ”hemifrån” market-ten ”från affären”
Personliga och demonstrativa pronomen i ablativ Personliga pronomen i ablativ Demonstrativa pronomen i ablativ benden ”från mig” bundan ”från den här" senden ”från dig” şundan ”från den där” ondan ”från honom/henne/den/det” ondan ”från den där” bizden ”från oss” bunlardan ”från de hära” sizden ”från er” şunlardan ”från de dära” onlardan ”från de dära”
Ablativ –Dan • Ablativ indikerar rörelse från en plats eller tidpunkten för något Hasan Ankara’dan bugün dönüyor. İşten eve saat beşte geliyorum. Saat ikiden beşe kadar seminer var. ”Hasan kommer tillbaka från Ankara idag. ” ”Jag kommer hem från jobbet klockan fem. ” ”Det finns seminarium från två till fem. (Seminariet är från två till fem. )” • Ablativ indikerar en del av enhet/någonting Bu çantalardan sadece bir tanesini alabilirsin. ”Du kan köpa bara en av de här väskorna. ” Uppsala İsveç’in en büyük şehirlerinden biri. ”Uppsala är en av de största städerna i Sverige. ” • Ablativ indikerar jämförelse • Nilgün, benden daha uzun. • İstanbul, Ankara’dan daha büyük. • Onların evi, bizim evimizden daha büyük. ” Nilgün är längre än mig. ” ”Istanbul är större än Ankara. ” ”Deras hem är större än vårt. ”
Ablativ –Dan • Ablativ indikerar ”av vilken material något är gjort” • • Bu masa plastikten. Bu tencere çelikten. Gümüşten bir kase Altından bir kaşık ”Detta bord är gjort av plast. ” ”Denna kasturull är gjord av stål. ” ”En skål gjord av silver” ”En sked gjord av guld” • Ablativ indikerar också orsak/anledning • Mehmet Amca kanserden öldü. • Baş ağrısından uyuyamıyorum. • Ayağımın ağrısından ayakta duramıyorum. ”Farbror Mehmet dog av canser. ” ”Jag kan inte sova på grund av huvudvärk. ” ”Jag kan inte stå på benen för att jag har ont i foten. ”
Verb som styr ablativ Följande verb styr ablativ i objekt (Bir yerden bir şey) al(Bir yerden) çık(Bir yerden) dön(Bir yerden) geç(Bir yerden) gel(Bir yerden/şeyden) in(Bir şeyden) nefret et(Birisinden) özür dile(Bir şeyden) söz et- "att ta/köpa något från någonstans" "att komma ut från/ur någonstans" "att komma tillbaka från någonstans" "att passera någonstans" "att komma från någonstans" "att gå av någonting" "att hata någonting/någon" "att be om ursäkt av någon" "att nämna om någonting" Några postpositioner som başka "förutom, annan" önce "innan, före" och sonra "efter" kräver också ablativ • Senden başka gelen yok. • Bizden önce eve varıyorlar. • Okuldan sonra çarşıya gidiyorum. "Det är ingen förutom dig som kommer. » "De ska vara hemma före oss. » "Efter skolan går jag till stan. "
Ackusativ –(y)I • Läggs till direkt objekt och indikerar bestämdhet, alltså bestämd formen av substantiv i turkiska uttryckes av accusativ. • Har –ı –i –u –ü –yı –yi –yu –yü allomorferna Efter konsonanter: –ı –i –u –ü Efter vokaler: –yı –yi –yu –yü anahtar ev okul köy ”nyckel” ”hem/hus” ”skola” ”by” anahtar-ı ev-i okul-u köy-ü ”nyckeln” ”hemmet/huset” ”skolan” ”byn” masa aile kutu köprü ”bord” ”familj” ”låda” ”bro” masa-yı ”bordet” aile-yi ”familjen” kutu-yu ”lådan” köprü-yü ”bron”
Ackusativ –(y)I • Arabayı yıkadık. ”Vi tvättade bilen. ” • Hasan paketi postaneye götürdü. ”Hasan tog paketet till posten. ” • Annem yemeği hazırladı. ”Mamma fixade maten. ” • Köpek çocuğu ısırdı. ”Hunden bet barnet. ” • Kardeşini de partiye davet ettim. ”Jag bjöd din bror/syster också till festen. ” • Leyla kitabı okuyor. ”Leyla läser boken. ”
Personliga och demonstrativa pronomen i ackusativ Personliga pronomen Demonstrativa pronomen beni ”mig” bunu ”den här” seni ”dig” şunu ”den där” onu ”honom/henne/den/det” onu ”den där” bizi ”oss” bunları ”de hära” sizi ”er” şunları ”de dära” onları ”dem” onları ”de dära” Ayşe okulda bizi gördü. Seni çok seviyorum. Bunu istiyor musun? Şunları bana ver. ”Ayşe såg oss i skolan. ” ”Jag älskar dig mycket. ” ”Vill du ha den här? ” ”Ge mig dem dära. ”
Ackusativ –(y)I I följande fall är ackusativ obligatoriskt för direkt objekt! 1. Efter namn på personer Ahmet’i çok iyi tanıyorum. ”Jag känner Ahmet mycket väl. ” 2. Efter pronomen Seni çok özlüyorum. Hasan her şeyi biliyor. ”Jag saknar dig mycket. ” ”Hasan vet allt. ” 3. Efter ord i possessiv Cep telefonumu gördün mü? ”Har du sett min mobil? ” 4. Efter ord kombinerad med demonstrativ Bu kitabı okuyor musun? ”Läser du den här boken? ”
Ackusativ –(y)I 5. Efter ord kombinerad med her ”varje” bütün ”alla” bazı ”vissa/några” osv. Bütün gazeteleri okudular. ”De läste alla tidningar. ” Bazı öğrencileri tanımıyorum. ”Jag känner inte vissa studenter. ” Observera att ord som beskrivs av çok ”mycket, många” az ”liten, få” hiç ”ingen, inget, inga” styr inte ackusativ. Bugün hiç meyve yemedim. ”Jag åt ingen frukt idag. ” Hasan çok içki içiyor. ”Hasan dricker mycket alkohol. ” Aslı az yemek yiyor. ”Aslı äter litet. ”
Ackusativ –(y)I Följande verb styr ackusativ i objekt • • (Bir şeyi) aç(Bir şeyi) anla(Bir şeyi) bekle(Bir şeyi) bil(Bir şeyi) bitir(Bir şeyi) bul(Bir şeyi) gönder- ”att öppna någonting” ”att förstå någonting” ”att vänta på någonting” ”att veta någonting” ”att sluta någonting” ”att hitta någonting” ”att skicka någonting”
Ackusativ –(y)I • • • (Bir şeyi) gör(Bir şeyi) götür(Bir şeyi) iç(Bir şeyi) iste(Bir şeyi) sev(Birisini) tanı(Bir şeyi) ver(Bir şeyi) yap(Bir şeyi) yaz(Bir şeyi) ye- ”att se någonting” ”att ta med sig någonting” ”att dricka någonting” ”att vilja någonting, att vilja ha/göra någonting” ”att älska, gilla någonting” ”att känna någon” ”att ge någonting” ”att göra någonting” ”att skriva någonting” ”att äta någonting”
Verb som sev- beğen- hoşlan- och hoşuna git- betyder ”älska, gilla, tycka om”. sev- ”att gilla mycket, att tycka mycket om, att älska” (styr ackusativ) İstanbul’u çok seviyorum. ”Jag älskar Istanbul mycket. ” Kedimi çok seviyorum. ”Jag älskar min katt mycket. ” Alışveriş yapmayı çok seviyorum. ”Jag älskar mycket att shoppa. ” Roman okumayı seviyor. ”Han/Hon älskar/tycker mycket om att läsa noveller. ”
Verb som sev- beğen- hoşlan- och hoşuna gitbeğen- ”att tycka om, att gilla” (styr ackusativ) Bu kitaplığı burada beğenmiyorum. Fjällräven’in montlarını çok beğeniyorum. Onun çantasını herkes çok beğeniyor. ”Jag tycker inte om den här bokhyllan här (att bokhyllan står där). ” ”Jag tycker mycket om Fjällrävens jackor. ” ”Alla tycker mycket om hennes/hans väska. ” hoşlan- ”att tycka om, att gilla” (styr ablativ) Bu restorandan hoşlanmadık. Ne tür müzikten hoşlanıyorsunuz? ”Vi tyckte inte om den här restaurangen. ” ”Vilken typ av musik tycker ni om? ”
Verb som sev- beğen- hoşlan- och hoşuna git- ”att tycka om, att gilla” (styr inget kasus) Yeşil elbisen çok hoşuma gidiyor. ”Jag tycker om din gröna klänning. ” Yağmurlu havada yürümek hoşuma gitti. ”Jag tyckte om att promenare i regnet. ” Bu şarap hoşuma gitti. ”Jag tyckte om det här vinet. ” Ett suffix som refererar subjekt, och dativ är alltid lagt till hoş, så att det kan också förekomma som följande: (benim) hoş-um-a git- ”jag tycker om…” (bizim) hoş-umuz-a git- ”vi tycker om…” (senin) hoş-un-a git- ”du tycker om…” (sizin) hoş-unuz-a git- ”ni tycker om…” (onun) hoş-u-na git- ”han/hon tycker om…” (onların) hoş-u-na/hoş-ları-na git- ”de tycker om…”
Förlängning av vokaler i ordstam I turkiska sker förlängning av vokal i lånord. Nedanstående exempel är från Arabiska. (OBS! Om stavelsen slutar med en vokal kallas den öppen, medan den kallas sluten om den slutar med en konsonant. ) 1. Vokalen kan förlängas bara i öppen stavelse. rutubet ”fukt” ziyaret ”besök”
Förlängning av vokaler i ordstam 2. Vokalen förlängas inte i sluten stavelse. Så ingen lång vokal i följande: zaman ”tid” hayat ”liv” cevap ”svar”. 3. Men när sådana ord följs av ett suffix som börjar med en vokal, förlängas vokalen i sista stavelsen. zaman-ım ”min tid” hayat-ımız ”våra liv” cevap cevab-ınız ”ert svar” 4. Om det följs av ett suffix som börjar med en konsonant, förlängas vokalen i sista stavelsen inte. zaman-ki ”tidens” hayat-ta ”i livet” cevap-lar ”(fler) svar”
Europeiska lånord i turkiska • Turkiska har lånat mest från arabiska och persiska. Detta började när turkarna mötte islam. • Man lånade också många ord från europeiska språk, t. ex. från grekiska, italienska, franska och engelska. Genom att kolla på sista stavelsen av de flesta ord som finns nu i turkiska kan man gissa att de är från engelska. Turkiska aj är engelskans age mesaj (message) ”meddelande” Turkiska al är engelskans al anormal (abnormal) ”onormal” Turkiska asi är engelskans acy demokrasi (democracy) ”demokrati” Turkiska ik är engelskans ic(al) analitik (analytic) ”analytisk” Turkiska ist är engelskans ist sosyalist (socialist) ”socialistisk” Turkiska izm är engelskans ism feminizm (feminism) ”feminism” Turkiska loji är engelskan logy antropoloji (anthropology) ”antropologi” Turkiska metre är engelskans meter kilometre (kilometer) ”kilometer” Turkiska ör är engelskans or/eur profesör (porfessor) ”professor” Turkiska tif är engelskans tive alternatif (alternative) ”alternativ” Turkiska yon är engelskan tion enflasyon (inflation) ”inflation”
Lägg presens suffix och personändelser till verbet inom parantes! Arkadaşım her sabah iki bardak kahve (att dricka) Arkadaşım her sabah iki bardak kahve içiyor. Biz okuldan (att komma) Biz okuldan geliyoruz. Ben Türkçe (att lära sig) Ben Türkçe öğreniyorum. Biz hafta sonu ormanda (att promenera) Biz hafta sonu ormanda yürüyoruz. Bu akşam eşimle (att dansa) Bu akşam eşimle dans ediyoruz. Ben bu yaz Ankara’ya (att åka) Ben bu yaz Ankara’ya gidiyorum. Onlar pazar günleri (att gå på gymmet/att träna) Pazar günleri spora gidiyor/gidiyorlar. Hasan bu akşam pasta (att baka) Hasan bu akşam pasta yapıyor. O hep bilgisayar oyunları (att spela) O hep bilgisayar oyunları oynuyor. Biz saat 11’de (att sova) Biz saat 11’de uyuyoruz. Siz bu akşam balık ve salata (att äta) Siz bu akşam balık ve salata yiyorsunuz.
Vad vill du göra? • Att ringa din mamma • Annemi aramak istiyorum. • Att skriva ett brev till mormor • Anneanneme mektup yazmak istiyorum. • Att äta god lunch på en restaurang • Bir restoranda güzel bir öğle yemeği yemek istiyorum. • Att gå på bio på eftermiddag • Att läsa bok ikväll • Att sova åtta timmar • Öğleden sonra sinemaya gitmek istiyorum. • Bu akşam kitap okumak istiyorum. • Sekiz saat uyumak istiyorum. • Att göra pasta till middag • Akşam yemeğine makarna yapmak istiyorum. • Att dricka kaffe • Kahve içmek istiyorum. • Att köpa en ny jacka • Yeni bir ceket almak/satın almak istiyorum. • Att sälja din bil • Arabamı satmak istiyorum.
Lägg –CI suffixet till följande ord • Balık • Boya • Kütüphane • Yalan • Simit • Kitap • Yol • Spor • Aş • Balıkçı • Boyacı • Kütüphaneci • Yalancı • Simitçi • Kitapçı • Yolcu • Sporcu • Aşçı
Nereye gidiyorsun? Vart går du? • Banka • Okul • Hastane • Lokanta • Kütüphane • Çarşı • Uppsala • Türkiye • Bankaya gidiyorum. • Okula gidiyorum. • Hastaneye gidiyorum. • Lokantaya gidiyorum. • Kütüphaneye gidiyorum. • Çarşıya gidiyorum. • Uppsala’ya gidiyorum. • Türkiye’ye gidiyorum.
Översätt följande meningar till turkiska! Använd imperativ! • Tyst! (du) • Sätt er på era platser! • Ät era mat! • Läs den här boken! (du) • Rök inte här! • Gå inte på gräsmattan! • Parkera inte här! • Sus! • Yerinize oturun! • Yemeğinizi yiyin! • Bu kitabı oku! • Burada sigara içmeyin/içmeyiniz! • Çimenlere basmayın/basmayınız! • Buraya park etmeyin/etmeyiniz!
- Slides: 33